Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Lissabon som styrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra morgon med en ONO skön kultje gingo till segels
och om aftonen passerade Landsort under tjocka, snö
och hagelbyar, och sedan satte kurs på Ölands södra
udde. Men om natten blef så hårdt väder, att märsseglen
måste in, och en stygg sjögång gjorde mig så sjuk af
oppkastning, att jag trodde min sista stund var kommen.
Kaptenen, som syntes mycket mån om mig, obligerade
mig hela natten dricka te och äta skorpor, men ingen
ting kunde behållas, och det som mest förargade mig
under min plåga var, att karlen, som var satt att passa
opp och hjälpa mig, gjorde narr af mig och sade: ”Ja,
så där får unga herrar lära sig bli sjömän!” Och ehuru
jag i ondskan bad honom draga för f—n, skrattade han
och sade: ”Ni dör intet af den sjukdomen. Gif er till
freds, fast det kostar på att kalfva, då magen är tom.”
— På detta sättet, ehuru kaptenen tvang mig att ömsom
äta en skål ärter, ömsom en sup bränvin, och ömsom
tevatn, pintes jag med uppkastning i fulla 3 dygn, och var
knappast i stånd komma ur sängen vid angelägnaste
behof, förr än vi den 25:te kommo i Kögebukt, då jag
änteligen gick upp, ehuru med faselig ondt i hufvudet.
Vinden hade emellertid på allt sätt favoriserat oss,
men här måste vi om aftonen under Steffens ankra för
stiltje och den 26:te vid Dragör kl. 10 förmiddagen
intaga danska lotsen, som förde oss till Helsingör, där vi
kl. 5 ankrade. En Stockholmsskeppare vid namn
Björkman, kommen från S:t Ybes, som låg tätt utmed oss,
kom om bord, då han kände Dickessons skepp, och gjorde
min kapten present af några dussin citroner och några
apelsiner, ty Dickesson var lika som ålderman af alla
Stockholms skeppare mycket respekterad.
Innan skeppet kom i ordning blef det i afton för
sent för kaptenen att fara i land. Men andra morgonen,
då vi vaknade, frågade kaptenen, om jag ville följa i land
och se denna stad. ”Allt för gärna, om jag får,” och
klädde mig straxt i min granna sjömansdräkt, och kl. 8
foro vi i land. Vid bryggan förde en soldatpost oss till
porten vid vakten, därifrån en korpral följde oss till
kommendanten och sedan kaptenen där gjort redo för
sig, gingo vi till svenska kommissarien herr Abram Grill,
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
