Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Lissabon som styrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
broder till vår redare i Stockholm, där sundska tullen
skulle klareras. Ehuru jag propert klädd följde med in i
kontoret, gjorde Grill ej mycken reflexion på mig, men
väl på min längd, och frågade Dickesson, hvad jag
hette. Han svarade: Jacobson, och att jag var med
honom understyrman, hvarmed jag var ganska ndjd. Men
da kaptenen gick bort och blef af kommissarien buden
till middagen, förtröt det gubben, att jag cacherade mitt
namn, och således ej blef buden. Jag däremot tackade
kaptenen tusendefaldt, som hållt sitt löfte, och sade:
Här måste väl vara någon källare, där man kan få mat.”
— ”Ja, jag skall föra er litet omkring att se denna
lumpna staden, som ej stort meriterar, och sedan följa er
till ett beskedeligit hus, där de mesta utländska skeppare
hafva sitt tillhålld. Det är en svensk vid namn Holm,
min handlare, som tillika ger mat, hans hustru är dansk,
men en beskedlig människa.” — Under vår promenad
hördes folket ropa till hvarandra: ”Gus pine dö! Se
hvad for jen lang menske!” Men jag låddes ej höra,
hvad de sade, utan såg på ömse sidor underliga
skapnader af hus, allt af korsverke hela väggen, bestående af
en undervåning med låga fenster och öfra våningen %
aln längre ut, än den undra, sandiga gator utan
stenläggning på flera ställen, och utom soldater mötte vi knappt
någon människa. Kyrkan var den enda, som meriterade
kasta ögonen på.
Kl. 12 kommo vi till Holmens ej långt ifrån
sjöporten. Frun i huset hälsade på min kapten med sådan
glädje, som det varit hennes fader, lika så Holmen själf,
och Dickesson sade till Holmen, det han lämnade mig
som främmande här till middagen, att jag vore hans väns
son, som for med honom för styrman. Kapten
Björkman, som jag i går lärt känna om bord, kom i det samma,
och som han väl föromdeligen tyckte, att jag ej var af
simpelt folk, adresserade han sig till mig och frågade
hvad jag hette, och hvar jag vore född. — ”Jag heter
Jacobson, min fader är borgare och rådman i Köping.”
— ”Känner ni unga Tersmeden i Stockholm? ’ Jag tror
ni är längre än han.” — ”Ja, jag känner både honom
och hans fader, min fader ar hans faktor.”’ — Har ni
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
