Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Lissabon som styrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kautioner.” — ”Ja, man får lof vara omtänkt,” svarade
jag, ”men om ni låter mig veta ert hus, skall jag ha den
äran uppvakta er, hvilken timma ni befaller, om ej ni
anser en styrmans visit för ringa. Men att evitera er
embarras af en sådan visit, så bor jag hos en fransysk
perukmakare vid namn Le Fort; där hedras jag alltid
genom ert besök.” Häröfver blef han hjärteligen glad
och svarade: ”Min vän, om ni är kl. 4 hemma, skall 1ag
hatva den äran.
Jag gick då till andra ändan af börsen, där
Bourgerin hade sin plats med de mesta handlande, där äfven
konsul Arfvidson var, ehuru utan att tala vid mig.
Bourgerin stod med ett par andra herrar, hvaribland
holländska agenten var, för hvilken Bourgerin presenterade mig
som son till ett förmöget handelshus i Sverige och
styrman pa ett svenskt skepp. Agenten var mycket
complaisant och sade, huru han i gar pa min habit hade
misstagit sig och trodde mig vara hollandare. Arfvidson kom
nu äfven till och hörde, det jag med politess kunde svara,
men sade aldrig ett ord.
Dickesson sade till mig, det han vore till en engelsk
köpman bjuden till middagen och frågade, om jag ville
äta på engelska värdshuset, så skulle han kl. 3 där möta
mig. Men i detsamma kom Bourgerin och med ovanlig
politess mot en styrman böd mig till middagen, det jag
kunde se satte Arfvidson i férundran, att jag féterades
af en deras förnämsta på börsen, den han tillika visste
var korrespondent för vårt skepp. Jag tackade och följde
med Bourgerin till chäsen, där han offererade mig åka
med honorn.
N. B. Här såg jag ej andra åkdon, än dylika simpla
täckta chäser, hvaruti man satt så innesluten och betäckt,
att ingen människa kunde veta, om där var folk uti
chäsen, eller om den var tom. Desse chäser äro så allmänna
här i staden, att ingen annan sort brukas, och äro alla
chäser så uniforma, att man ej kan skilja den ena från
den andra. De kallas couraijos, för det att man med
dem far incognito och aldrig hvarken postiljon eller
lakejer bakpå, klädde i livré, utan som gemena portugiser
med en brun kappa och stor hatt. Chäserna äro med 2
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
