Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugisiska damer och dansöser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågor om hennes lyckeliga instigation, gjorde hon mig
hela dess historia, från första stund hon det själf märkte,
och att hon i barndomen af dess moder haft många
ledsamheter, då hon för henne yppat sina visioner och att
hennes föräldrar vid årens tilltagande trott henne ej äga
sitt sunda förnuft. Men då hon en gång sagt om en
liten hynda, som de hade, det hon skulle få tre valpar,
två hanar och en hona, och det slagit in, började de göra
med henne flera dylika försök af dess skarpsynthet,
hvaraf icke ett enda mankerat, ända till att förutsäga det
ofödda mänskliga könet, och härigenom hafva
föräldrarne fått mera godhet för henne, samt hon sedermera
blifvit omtalt i publiken och känd äfven hos flera de
förnämsta damer, som under deras grosess rådfrågat om son
eller dotter, som aldrig slagit henne fel; att unga
markisinnan Unhao varit den första, som kallat henne, men
som hon helst önskade en son, blef missnöjd, då hon
sade henne, att det var en dotter. — ”Men huru är det
möjeligit?” — ”Jag kan ej säga er ordsaken, ty jag
känner den ej själf, men mina ögon, då jag ännu är fastande,
se alla ting som transparanta saker. Jag ser blodet i
edra händer och ansikte cirkulera, jag ser en naken kropp
som en klar flaska, hvaruti det minsta af mig observeras.
Mina ögon äro då i så underlig ställning, att jag ej själf
känner igen mig, och har den elaka verkan på andras
ögon, att ni ej är kapabel två ögnablick fixera edra ögon
på mina, utan att de lida och vattnas.” — ”Ja, madame,
nu finner jag ordsaken till det, som hände mig första
gången jag såg er. Ty jag får nu bekänna, det jag fannt
er på mig fixerade regard besynnerlig och ville betala
med samma mått, men blef snart hindrad, ty mina ögon
svedo och vattnades.” — ”Ja, nu vet ni ordsaken.’” —
Har ni efter maten ej samma kraft i ögonen?” — ”Nej,
men det händer någon gång, då jag gjort för lång siesta,
att mina ögon äro aldra mest penetranta. Jag har vid
månadsskiften en horribel ledsamhet i mina ögon, ty jag
inkommoderas af små atomer, som sticka mig i ögonen,
att jag antingen måste hålla hand för ögonen, hafva en
skärm, eller ständigt hålla ögonen tillslutna. Men
lyckligt, att det gemenligen ej varar mer än två dagar.” —
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
