Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åter i Lissabon. Maskeraden hos hertig de Lafoes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men aldrig en enda ridikyl mask i någondera könet. Jag
blef sedan af en röd domino upptagen till en ny
kontradans, hvilken tycktes vilja draga någon sympatetisk
känsla på mig, ty efter dansen bad hon som trött, om vi ej
ville sätta oss. Hon berättade mig den konfusion,
hvaruti alla voro öfver de två lika långa, som jag anskaffat,
talte med full assurans, att hon ej misstog sig om mig,
och ville ändtligen veta, hvem de andra två voro. Jag,
som nu lärt känna deras finess, trodde hennes markerade
bekantskap endast syftade att utleta sanningen och gaf
henne därföre oriktiga svar. Men hon gaf mig
sedermera sådana anledningar, att jag ej mera kunde tvifla,
att hon kände mig, bad för all ting ej låta märka det, och
ville veta, hvem som underrättat henne. Efter någon
preambule, att oskyldigheten bedragit mig sade hon: ”Lilla
Maria har gjort mig förtroende, ty jag supponerade på
hennes inbundna svar, att hon måste kännt er, och genom
en henne lofvad present berättade hon mig ensam er
maskering. I denna stund känner ingen af vår societet er
åtskilda, och många hafva blifvit bedragna. Ty de andra
två maskerna äro af er så väl instruerade, att man lätt
kan misstaga sig. Jag försäkrar, att de på edra vägnar
fått höra en hop galanterier.” — ”Men, min nådigaste,
sedan vi nu känna hvarandra, huru skall jag återfinna er,
när jag går ifrån er?” — ”Så snart ni vänder er åt den
sidan jag är, och jag observerar det, skall jag taga upp
min näsduk och hålla den i hand hängande, lika som jag
par distraktion lekte med den.” — Nu sedan vi om
hvarandra voro öfvertygade, tog jag upp den dosan, jag
ärnat henne, att snusa, då hon begärde se den, och i
detsamma kom en af tartariskorna och böd mig upp till
kontradansen, då jag bad min domino vara god behålla
dosan till dess jag slutar dansen, emedan jag hade svårt i
denna drakt kunna lagga ned dosan, att den ej tappades.
Jag f6ljde da madame Rosali i kontradansen, som
vantade pa oss, och da vi slutat, satte vi oss, pa det att hon,
som länge väntat att min konversation med masken skulle
slutas, kunde få berätta mig, huru alla misstagit sig om
mig, och hvad många disputer hon hört därom, att don
Joseph, för hvilken hon gjort sig känd, varit oändligt
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
