- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 2. I främmande land /
3

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seder och bruk i Amsterdam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid bordet, ehuru de dessemellan serverade. Ost och smör
blef desserten med ganska skönt färskt hvetebröd, utan
att oss bestods hvarken dricka eller vin, hvarföre jag lät
Le Clou medtaga en bouteille rödt och en Madera, som
smakade alla väl.

När jag skulle lägga mig, fannt jag i sängen en
hiskelig dunbädd i stället för täcke, den jag straxt lät
borttaga, och tog mitt eget täcke. Men som natten var
tämmelig kall, frös jag rätt mycket och föresatte mig i
morgon skaffa varmare i rummet, hvaruti jag blef
innerligen bedragen, ty vid närmare efterseende hade jag
endast en stor spis utan spjäll, och då jag begärde eld,
kom pigan upp med 8 stycken små svarta jordtorfvor,
lika som små tegelstenar torra, dem hon med några
stickor antände och i kors uppmurade. De brände ganska
friskt, ehuru de ej gåfvo mera värme än ut med spisen.

Klockan var ännu ej 12 nästa dag, då jag kom på
beursen. Dock sågs redan en myckenhet folk, som vid
min inkomst slogo en ring omkring mig, att gapa på min
längd, men på tämmelig distance; och när jag hörde de
mästa tala portugisiska, skrattade jag i mitt sinne och
vände mig på alla kanter, likasom jag besåg beursens alla
4 sidor, men till slut föll på den narraktiga idéen, att jag
tog hatten af mig och vände mig till de bäst klädda och
med en kompliment på portugisiska. Att se detta
folkets flathet kan jag ej beskrifva, men en något åldrig,
propert klädd och allvarsam man kom till mig och bad
på samma språk med oändliga komplimenter om
förlåtelse, att min avantageusa taille förorsakat deras
nyfikenhet. Han önskade veta mitt namn och hvem jag
vore, hvilket jag svarade honom. Han sade sig heta
d’Acosta af portugisisk nation och skulle rakna for en
heder få se mig i dess hus. — ”Då tillfälle gifves, skall
jag ej underlåta ha den äran; var emellertid god och
säg mig, hvar ungefär de svenska handlande här på
beursen hafva deras station.” — D’Acosta följde mig till
pe
3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/2/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free