Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En misslyckad expedition och andra äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märker jag”, sade hennes mor småleende, ”att Julie vore
17 a 18 ar, ty jag har annu aldrig. sett henne med
den attention som for er.’’ — ” Ja, vore hon vid de åren,
sa enleverade jag henne att blifva en hederlig fru.”
Här roade jag mig till kl. mot 1 och stallde mig
så in med flickan, att då jag tog afsked, blef hon
tårogd, ehuru hon ville halla det tillbakars. Och da jag
talte om mina resor, sade modern det kunde blifva
möjeligt, ”att ni uti Italien får se henne; ty vi ämna göra
en lång tour att, om lyckan vill, procurera hennes
framtida förmån”.
Sedan gick jag och tog afsked af-alla mina
vänner. KI. 10 följdes von Öltken och jag hem. Under
tiden berättade han, att jag i morgon far se ombord
på jakten Romswinckels maitresse och en annan
vacker flicka, som hon har till sällskap. Han talte om
Romswinckels legender, att han ärft 4 tunnor guld, men gjort
så horribla depenser på maitresser, hästar och
equipager samt jakter, att hans credit på beursen börjar
minskas, ehuru han är en aktiv handlande. ”Om jag
därföre i morgon ville se hans stora jakt, som visst: kostar
honom 25 till 30 tusen floriner och är magnifique?” —
”Jag finner honom vara en ganska aimabel herre, och
vore det skada, om han så illa hushållat.” — Vi gingo
sedan till våra rum.
Den 4 oktober straxt efter kl. 8 följdes vi åt och
promenerade sakta till jakten. I förbigående tog jag
ett hastigt ytterligare afsked af Wagener, som stod vid
sin källardörr i nattrock, echarpe, tofflor, hatt och
perruque, för att jag till slut skulle få betrakta
amsterdamska képmansuniformen. KI. var */, pa 9, da vi
kommo till Nieuvestads Herberg, dar i detsamma
Romswinckels Cloriser, for hvilka von Oltken presenterade
mig, infunno sig. Han sjdlf var redan ombord och
skickade en liten groom-joll, som hamtade oss fran bryggan.
Jag blef surprenerad komma ombord pa en privat
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
