- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 2. I främmande land /
193

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Genua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Visser hvar sin kyss, hvilket exempel frun sans facon
äfven följde.

Alla våra herrar masquerade samlades inne hos
chefen och följdes åt. Jag skrattade själf, då jag såg mig
uti spegelen, och ansåg mig i afton agera fabelen om
paufogeln och kråkorna. Jag kastade portugisiska
kappan om mig och bars till redouten med ordres, att kl.
*/,4. 1 morgon bittida skulle alla portechaiserna ifrån
detta hus vara tillreds att afhamta oss.

I första rummet promenerade några få masquer, som
alla stannade vid min ankomst och med förundran
gapade, det jag ej låddes märka, utan med krokiga knän
och lutad, med mina stora handskar i hand gick jag helt
sakta uti ett ganska långt och lika väl eclairerat galleri,
där en faselig mängd hvimlade om hvarandra som bin,
alla i dominos, röda eller gröna. Alla lämnade mig fri
passage, hvaremot jag på ömse sidor saluterade med en
nick till höger och vänster och såg likasom en haye
för mig formeras, till dess jag ungefär mitt på rummet
vid en pilaster lutade mig mot väggen och såg mig
omkring likasom med förundran.

Våra officerare voro straxt distinguerade på deras
granna västar, ty alla både röda och gröna cavaillers
hade släta svarta sidenunderkläder och lika strumpor
som en uniform. Alla röda damer hade hvita
sidenunderklader, liftrdja och kjortel med en liten panje, lika
skor med röda bandrosor och lika coeffure. De gröna
damernas kjortlar och tröjor, så många jag såg, voro
svarta, men så uniforme till tyg och facon, att det var
ej görligt känna någon åtskild.

Efter en half timmas stående, hvarvid jag hade flera
både flatteusa och equivoqua utlåtelser på min chapitre,
kom änteligen en masque af en vacker figure och
titulerade mig: ”Beau vieillard, tillåt jag presenterar er en
stol, edra år tyckas förtjäna den attention!” — ”Ni har
raison, beau masque, efter en lång resa från den kalla

193

13 — Memoarer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/2/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free