Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ES Pe ee
hälsa er från honom!” — ”Ack, har ni varit i Rom?
Har ni sett honom, den stackars människan?”
”Ja, ers nåd, detta pontificala portrait har grefven
själf lämnat i mina händer, då jag för 4 år sedan var i
Rom. Jag förde det med mig landvägen till Neapel och
därifrån sjöledes till Holland, hvarifrån jag bestyrde det
till min farbroder att tillställas senatorens herr fader,
presidenten grefve Bjelke.”
”Ni må tro, det var ej välkommit hos min svärfader.
När lådan blef uppbruten och han fick se sin sons ansikte,
hade han nära dånat. Han skickade det sedan upp till
mig, och som det är admirabelt välgjort, måste jag för
skam skull som hustru låta göra ramen och hänga det
här. Jag har ändock ömma känslor för min stackars
grefve. Huru fannt ni honom? Hur ser han ut? Skäms
han ej att se en svensk i ansiktet?”
”Portraitet är så likt som grefvinnan såg honom
själf. Han lefver med stor stat som senateur och bor på
Capitolium. Hans ämbete gör honom respekterad, men
ej älskad, som det sades, och han var under påfvens
sjukdom som favorit aldrig synlig utom Capitolium under de
3 veckor, jag var i Rom. Herren måste hafva elaka
tankar om sina landsmän och tro dem alla komma att hos
honom söka hjälp, ty han gör sig faseligen noga
underrättad om de svenskar, som vilja göra honom visit.”
Jag berättade om mitt besök på Capitolium och
gref
vinnan frågade: ”Böd han er aldrig till sig?” — ”Nej,
som senateuren var sjuk, lärer han ej haft någon
främmande under de 6 dagar, jag ännu var kvar.” — ”Ack,
usla människa”, sade grefvinnan med hopknäppta
händer, ”intet kunna bjuda sin landsman, hvars släkt han
så väl kände!” Och tårarna kom henne i ögonen,
hvarefter hon tackade mig, som gifvit henne denna
underrättelse, ty hon hade väl hälsningar från honom med grefve
Taube, men som hon ganska litet kände denne, hade hon
ej velat ingå i någon detail.’
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
