- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 3. I Fredrik I:s Sverige /
57

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julen på Larsbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut på Larsbosjön och se på notdragningen. ”Du har
alltid varit lycklig fiskare, kanske det lyckas bättre, då du
ser pa!”

Julafton gick jag, straxt det dagades, in till min
broder, och vi läto höra efter, om fiskaren vore kommen.
Och som han var tillreds, gafs ordres spänna för
sladan, hvarmed vi straxt foro alla tre ned till vårt fiske.
Jag vittjade krokarna, som ej voro mer än 10, hvarpa
vi fingo 6 sköna abborrar och 5 & gädda. Vi foro
hogfärdiga hem med vårt fiskafänge, och alla blefvo
förundrade. Fiskaren fick på min rekommendation en rulla
tobak.

Under det vi togo frukost, frågade min moder, om
Le Clou ville påtaga sig matlagningen för vårt bord, så
länge Stockholms främmande vore här? — ”Ja, om min
moder befaller, huru många rätter, som skall vara, och
hvilka. Men gröt, tårtor och bakelser torde vara bäst
hushållerskan lagar. Lutfisk, som efter gammalt vis, om
jag minns rätt, plägar vara en säker julaftonsrätt,
känner han intet, och får antingen jag eller en af systrarna
blifva hans tolk i köket, till dess folket lära att förstå
honom.”

Sedermera blef ett haslerie om rätterna till i morgon
middag. Alla skulle gifva upp hvar och en sin rätt, men
hvitkål juldagen fick allas röst, och beslutat blef 12 fat
till morgon middag och sedermera ej mer än 8 till
middagarna och 6 till aftnarna. ”Skinka och bringa
juldagen får intet glömmas med sin rökta oxtunga och
rökt medvorst”, sade min fader i fullt skratt.

När alla vore klädda att afbida de främmandes
ankomst i afton, gingo vi till bords, men som min syster
och svåger från Malingsbo väntades straxt efter
middagen, drogs måltiden litet längre ut, på det vi ej skulle
för länge vänta på kaffe. Vi väntade ej mycket, förrän
det tillsades, att Malingsboherrskapet och äfven
Ludvikabarons syntes på sjön.

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free