Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungens favörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra dagen hade hans feber tilltagit. Göromälen
som flaggcapitain hos secundchefen voro så många, att
jag ej fick tid på 4 dagar själf höra efter Le Clou. Dock
vore han ganska svag och önskade få tala vid mig.
Dagen före vi skulle segla fick jag tid att gå till
honom. Med bedrofvelse sag jag hans tillstand. Han
kunde knappast säga något. Hans önmhet att taga
afsked rörde mig i hjärtat. Det lilla han orkade tala var,
om jag ville till hans begrafning lämna till
kammartjänaren 30 ducater och behålla det lilla, han i min tjänst
samlat.
I detsamma kom min ordonnance och 2
eschalouperoddare med Le Clous koffert och kläder. Han viste
mig nyckeln till kofferten uti sin byxsäck och bad mig
upptaga en liten dosa och lämna honom. Jag gjorde
så, och med darrande händer gaf han mig dosan. Med
tårar bad han mig att därutur taga så mycket, som jag
ville lämna till hans begrafning, och behålla resten.”
När jag tog afsked, kramade han på det mest
rörande sätt min hand, som han kysste, utan att kunna
säga mera än ”Guds välsignelse” öfver mig.
Den 7 maj fick jag major Ruuths tillstånd att kl.
II gå på couren och bocka mig för konungen. Uti
Garderoben afbidade jag hans kallelse, som ej länge
dröjde, och blef oändelig nådigt tilltalad om min
förestående expedition, med uppmuntran att, om tillfälle mot
fienden visar sig, fullgöra den goda tanka, H. M:t hade
om min karaktär. Han frågade, om jag vore försedd
med alla behofver ombord till denna campagne, om jag
kände Finland, om jag älskade jakt, hvartill han trodde
finska skärgården gifver mycken anledning? Han
befallte mig utan förbehåll svara.
”E. M:ts nådiga present har förbättrat min lycka
i spel, ty alltsedan har kammarrådet Stirrn tappat emot ’
mig, så att jag haft tillräckligt att fournera mina
behofver med för denna campagnen. Fran min ungdom
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
