Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rodret till styrbord och satte oss bus på flata hällen, så
att slupen stod I fot högre med förstäfven.
”Nu har ni satt oss tusand djäflar väl ut!” sade
Liewen. ”Det var ingen, som bad er följa med”, svarade
jag, röck min klocka utur fickan,. som jag gaf
Ehrensvärd, och sprang i sjön. Jag satte nu axeln under
slupen och skjutsade honom lyckligt öfver hällen, ropande:
”Ro!” Och höllt mig fast vid aktern.
Ryssarna sköto salva på salva, men till vår lycka
stodo de uppå höga berget på andra sidan sundet —
ej 20 ’alnar från. oss. —. och sköto allt. öfver. Seglen
voro som såll, hål vid hål, men då vi voro tämmeligen
utom skotthåll, ropade jag: ”Ligg på årorna och hjälp
mig upp!” — det ingen af mina herrar tänkt på.
Uppkommen i slupen sade jag: ”Låt oss nu hurra
och tacka för saluten!” — ”Du är rätt en båtsman”,
sade Ehrensvärd, ”och skapt därtill.” Med hög röst
skreko vi våra 4 hurra, och fria för all fara sade
sluproddarna, att en af dem var skjuten vid 4:e Gran. "Ar
han ddd?” frågade jag. ”Ja’’, svarade hans
narmaste man, “men det är alltför underligt, här syns ingen
blod!” — ”Tag honom i håret och ruska honom; kanske
han dånat af förskräckelse. Ös vatten på ansiktet!” —
Karlen vaknade härvid, tog Sig på hufvudet och sade,
att det gjorde faseligt ondt. ”Han har säkert fått en
kontusion”, sadé Liewen.
Vi examinerade hatten och fannt, att en kula gått
igenom den, ungefär 2 tum ofvanföre hufvudet, på
vänstra sidan åt nacken. ”Låt karlen lägga sig ned i
slupen!” sade jag, litet högfärdig inom mig sjalf, att vi
undgatt denna faran, haslerande, att min langd nu kom
till pass, ty ingen af karlarna hade nått botten.
Kl. mot 7 kommo vi till Helsingfors” brygga, där jag
gick in hos major Haugh, en dansk hederlig officerare
och min vän, som med vår armé gjort hela detta årets
campagne uti qualité af volontaire. Han logerade straxt
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
