Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secreta utskottets värfvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemkommen om afton rapporterar Ekman, det han
och Höglund (en subaltern) under det de sutto i
källarstugan utmed dörren, vid hvar sitt kvarter vin,
blifvit af 4 st. stora djäknar öfverfallna. Dessa sade vid
ett stop öl, att båtsmän böra veta hut och taga hattarna
af sig, när de ser bättre folk. Höglund svarade: ”Drick
ni ert öl, vi dricka vårt vin och äro så -goda karlar
som ni!”
En steg upp och slog hatten af Höglund, kallande
honom svinhund, Han, som satt, gaf djaknen en örfil. —
”Vi hade intet att försvara oss med, utan togo till
knifvarna, att värja oss för eldgaffel och käppkvast, och då
djäknarna fingo se knifvarna, sprungo de hals öfver
hufvud på dörren. Utanför trappan skällde de och hotade,
att om vi vore en gång till så många beckbyxor, som
äro i staden, skulle vi alla få stryk.”
Andra morgon examinerade jag värden, om han
visste tillgången med krakelet emellan djäknarna och mina .
ordonnancer. Han sade småleende: ”Herrens folk är
utan skuld. Då jag hörde buller i källarstugan, såg jag
ut genom rutan på min dörr, hörde svordom och hot,
såg en af djäknarna med eldgaffel öfver hufvudet på den
ena af herrens karlar. Men djäknarna blefvo förskräckta
att se bägge herrens karlar attaquera dem med stora
knifvar. Jag tror, att en af dem blifvit blesserad med knif,
ty han skrek till, släppte eldgaffeln och sprang ut på
dörren, där de skällde och hotade.”
Under det jag tog frukost, kom camereraren med
hälsning från generalen. Han hade fått rapport, att en
af gymnasisterna blifvit med knif skadad af mitt folk,
och till att förekomma oväsende är den anstalt gjord,
att skjutsen kl. 10 kommer i staden, på det folket må
komma härifrån. Jag beklagade, att sådant händt.
Folket började redan samlas, när jag hunnit kläda
mig. På torget såg jag, att mitt folk vid sina saker
voro försedda med påkar. Jag frågade, hvad det skulle
161
11 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
