Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalupproret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men mötte Bergen, som sade, att Enköpingsboerna blefvo
så skrämda af hans berättelse, att de straxt vände hem
i största hast och tackade sin himmelske fader.
Grefvinnan, som förmodeligen sett Enköpingsbåtarna ro bort,
skickade bud och bad mig änteligen komma upp. Jag
tog Ulfsparre med mig, och vi blefvo nu emottagna vid
en skön frukost, då både jag och Ulfsparren utvakade
halfsofvo, så att grefvinnan offererade oss hvar sin säng,
för hvilken vi tackade.
Jag sof till kl. 3 eftermiddagen och gick ut i salen,
där ett grant bord stod dukat. Det var ej nog, att vi
pa det hederligaste fagnades, men da jag nedkom till
Karpen, hade grefvinnan skickat ombord en korg med
matknyten och en korg med iskallaredricka i krus.
Mot afton i solnedgången började det stillna ut. Jag
Ofverlade da med mina lotsar. En Arbogabatsman Flink
trodde, att vi borde möta dem midt på Björkfjärden och
kringränna de djeflarna och sänka dem allihop! ”Du
har ej mycken barmhärtighet”, sade jag.
Kl. 11 gingo vi till sjöss. Vi rodde helt sakta under
den allra vackraste natt, och den 24, Midsommardagen,
kl. 3 om morgonen, sågo vi ungefär på !/, mil en mängd
med stora lastbåtar. Jag gaf ordres att spänna en
barquass för hvardera dubbla slupen och min slup för
Karpen, att fortare kunna avancera. Så gjorde jag bägge
mina 3 kanoner färdiga, för att skrämma dem med ett
par kulor öfver hufvudet, och befallte bägge dubbla
sluparna att på samma sätt elevera deras kanoner.
Jag stod i största förundran öfver denna fårskocken,
som — oaktadt de väl kunde se oss — likafullt rodde
midt emot oss, till dess vi voro knappa 200 alnar ifrån
hvarandra. Jag lossade några skrämskott, då de
änteligen besinnade sig, kastade deras mordgevär och
matsäckar i sjön och skingrades, den ena hit, den andra dit.
Vi sköto med kanonerna under avancerande efter dem,
och en af sluparna, som Rundberg förde, aflossade skott,
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
