- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 3. I Fredrik I:s Sverige /
184

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalupproret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gratulerade till min lyckliga expedition, och ett ifrån
H. Ex. grefve Carl Gyllenborg, på konungens befallning
att enligt 6:e punkten af min instruction själf resa
uppåt Dalarna samt återsända min lätta esquader till
Stockholm.

Marie Besökelsedag (?) under aftonsången kom jag
till Köping, där min faders commissionnaire Dahlgren
berättade mig, att frun på Malingsbo nyss kommit i
barnsäng, att Larsbofrun var där och att ett bud är ifrån
Malingsbo i aftons återrest med medikamenter.

Jag resolverade taga vägen till Malingsbo och red
helt ensam kl. 6 ifrån Köping hela natten och kom kl. 3
om morgonen till Skinskatteberg, som är känt för
mycket krögeri. Som helgdagar varit dagen förut, voro fol- .
ket ännu kvar här till en stor myckenhet och surrade uti
stugan utanföre mitt rum, så att jag ej fick sofva.

Jag hörde mycket bullras och sårlas om den skedda
publication, men isynnerhet en, som svor och dundrade
faseligen. Han slog hop näfvarna, att om han varit
med, skulle de intet så lätt fångat dalkarlarna. Han
skulle vist, hvad bönder kan göra, svor och stojade. De
andra ville tysta honom. Han skulle veta, att det låg
en främmande herre i kammaren. — ”Ta mäj den och
den, om det vore landshöfdingen själf, skulle icke jag
lära honom gå ur vägen!”

Detta förargade mig högeligen. Jag steg upp och
gick utan att säga något genom stugan till länsman,
som bor här i byen, och befallte honom myndigt taga
handklöfvarna med sig och följa mig. Jag viste honom
min instruction och konungens underskrift, då han straxt
lydigt följde till gästgifvaregården.

Jag öppnade sakta stugudörren och hörde denna
ursinniga människan ännu stoja, steg in till dåren och
sade: ”Du är en af upprorsmakarna! Länsman, kom och
skrufva handklöfvarna på honom! Han skall föras till
Wästerås” slott.” Alla tystnade, ölsinnet förgick honom,

184

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free