Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gunstlings onåd och en konungs bekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En gunstlings onåd och en konungs bekymmer.
Augusti 1744—oktober 1746.
Nagra dagar senare, 1 augusti 1744, lyfte vi ankar,
och lérdagen den 25 (sannolikt 1 sept.) passerades
Blackhustullen. Hos Stirrn aflamnade jag chatullet och var
oändelig välkommen. Vi pratade i hastigheten om min
resa, och vi följdes upp till Garderoben, där Stirrn
anmälte mig och jag inkallades. ”Jag är nöjd med ditt
uppförande”, sade konungen, ”du kan bruka dina granna
kläder, ty grefve Tessin har fått tillstånd för sig och sin
ambassad att slita ut deras broderade klädningar.”
Bordet tillsades, och H. M:t gaf ordres, att jag skulle
äta hos Stirrns och efter måltiden komma tillbakars. Kl.
3 återvände vi från Stirrns, och efter en god timma blef
jag inkallad. H. M:t gaf mig nu en gulddosa med
befallning säga, att det vore en present för mitt
uppförande på denna resa till en liten ersättning för mina gjorda
depenser. Då jag sedan var ensam, öppnade jag dosan,
hvaruti låg en bancosedel på 18,000 daler, som just
gjorde mig häpen.
Den 24 oktober kom bref från min fader, att han
köpt Grönöö säteri rusthåll af grefvinnan Nieroth, ett
vackert och fördelaktigt ställe, men så alldeles nedruttit
till byggnad, att det måste allt ånyo uppbyggas. Min
fader haslerade, att jag, som är väl hos konungen, kunde
kanske utvärka nådigt tillstånd på Kungsöhrsparken, att
där få fälla några 100 timber för Grönöö, ty på 2 mil
nära är annars ingen timberstock att få för pänningar.
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
