- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 3. I Fredrik I:s Sverige /
233

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gunstlings onåd och en konungs bekymmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sluteligen lofvade han, att om jag kan skaffa konungens
tillstånd härtill, skall jag få bli herre på Grönöö.

Detta lyckades mig. Den 7 november, Gustaf Adolfs
dag, då det om aftonen skulle bli bal på slottet och stor
soupé hos konungen och jag vanlig tid uppkom i
Garderoben, började H. M:t straxt med en nog allvarsam mine:
”Du skall bli herre till Grönöö; din gård ligger så
tillhands, att jag uppdrager dig öfverinseende’ af
Kungsöhrs parque specielt. Jag har redan gifvit Birckholtz
ordres, att jägeribetjäningen där skall hädanefter stå
under ditt befäl. Du skall, när jag befaller, själf kommå
till staden att rapportera om jaktens och skogens
konservation.”

Jag visste ej på kungens allvarsamma mine, huru
jag skulle upptaga detta. Jag fruktade, att det var en
slags onåd, och blef en stund litet tyst. ”Finner du dig
intet uti min befallning?” sade kungen småleende. —
”Allernådigste Herre, min blod kallnade, jag fruktade,
att E. M:t med onåd ansett min djärfhet nämna om min
faders offert!” — ”Nej, din vanliga uppriktighet behagar
mig. Jag uppdrar dig detta, på det du obehindrad må
kunna nyttja Kungsöhrsskogen till din gårds
uppbyggande.”

Jag kysste flera gånger konungens hand och tackade.

På imin systers åstundan skickade jag en morgon till
Lindahl, som var entrepreneur och tillika Arlequin vid
vår svenska komedi, och viste honom mina granna
klädningar, om teatern ville köpa dem? Men han böd så
skamligt litet, att jag på intet sätt kunde antaga hans
anbud. Dock falkade han länge på den bruna med
guldtrådsknapphålen, och sluteligen böd han 600 daler, så att
jag lämnade den — visst med 75 procents förlust. Jag
resolverade sprätta sönder bägge de andra klädningarna
och nyttja öfvertygen till presenter af bindmyssor, som
allmänt i modet i hus, och behålla foder och tillbehör till
egna kläder, hellre än att taga en stickpänning.

233

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/3/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free