- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 3. I Fredrik I:s Sverige /
272

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collegium Medicum och Amor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan höra er om andra rum”, svarade hon med en
malicieuse mine och gick ut.

Då jag kom in till H. Ex., frågade han, hvad jag
gjort frun emot? ”Hon är så förbittrad på dig, att jag
har ingen fred för henne. Hon soupgonnerar, att du med
öfverste marskalkssysslan ville spela henne utur huset,
och det, som hände igår, tar hon som ett säkert bevis.
Jag kan ej honettement abandonnera henne, då jag varit
orsaken till hennes ställning.”

Häraf kunde jag märka gubbens faiblesse för frun,
tackade för den grace, jag njutit, och skulle, om
möjeligt vore, i morgon flytta. Jag hyrde nu i fru
Enanderhielms hus — det första på andra sidan
Ladugårdslandsbroen — en sal, ett vackert förmak, en sängkammare och
ett rum till inåt gården med dörr åt salen, alla med
vackra tapeter, vacker spegel, bureau i förmaket och
stolar i alla rummen att straxt tillträda för 750 daler om
året.

Den 16 september fick jag hos Malmström genom ett
lyckligt tillfälle vara ensam med min sköna och göra
henne min uppriktiga declaration, att få höra hennes
svar. Som ung och blygsam kunde jag nog märka, det
min proposition ej misshagade. Med mycken modeste
rodnad sade hon, det hon ännu vore för ung att kunna
svara på en så betydelig föreställning. Hon hade
visserligen ingenting, som gjorde mig misshagelig i
hennes tycke, men det ankommer pa hennes foraldrar att
besluta om hennes framtid.

Jag slog upp mitt galanterie och föreställde, att det
väl vore hennes föräldrars makt att besluta hennes
framtid, då den kunde synas olycklig, men det är endast
hennes egit tycke jag önskade veta hvad mig beträffar. Om
hon ej känner någon godhet i hjärtat för mig, så
skattar jag mig olycklig, men däremot den lyckligaste i
världen, ”om jag kan med tiden vinna er godhet och
vänskap!”

272

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/3/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free