Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlofningsfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag gick ned till värden att liquidera, där han uppsatte
rakningen efter accord a 27 daler for hvarje couvert, 64
personer, samt för viner och musiquens tracterande 345
daler, tillsammans 2,075 daler. Att göra ett galanterie
till Hoffner betygade jag mitt nöje öfver anrättningen
och gaf honom 2 ducater samt betalte musiquen med 170
daler. Ganska förnöjd for jag till staden.
Andra dagen uppvaktade jag i vanlig tid H. M:t, som
mycket nådigt talte om sin discours med Cedercreutz på
min chapitre och förklarade dess tycke för Beata
Langenberg, haslerande, att hans år nu förbjuda honom mera
nöje af skönheterna än att se dem, som dock animerar
de passerade tider. Han frågade, hvad kalaset kostade?
— ”Jag har i går straxt liquiderat min skuld, och
kostnaden är obetydlig, den går ej fyllest till 400 plåtar.” —
H. M:t med liten ond mine svarade: ”SIlå inga krokar
för mig. Det är på min befallning du gjort detta kalas.
Det är ej det första jag betalt. Känner således
omöjliheten att för 70 personer servera en hel dag med sådan
lappris summa.”
Jag hänvisade till min kvitterade räkning. ”Är det
möjligt”, utbrast konungen, ”ack, hvad människor har
jag ej haft omkring mig! 1,000 platar har fordrats till
långt mindre roligheter.” Och herren kom just i ett elakt
humeur, så att jag önskade, att han aldrig frågat efter
kostnaden. Jag kastade om och beskref sällskapets
surprise. Han blef nu gladare och tog utur fickan en
bancosedel, stor 6,000 daler, och bad mig betala resten,
öfvertygad att dagen minst kostat mig det. Jag tackade och
frågade: ”När befaller E. M:t, att de öfriga 600 plåtar
skola användas till en sådan dag?” Kungen skrattade
”Det får du väl framdeles veta. Du kan kanske snart få
tillfälle att vid prinsessans förlossning, om det är något
öfver, dricka den nyföddas skål.”
Eftermiddagen for jag till min fästmö och fick af
mina tillkommande svärföräldrar liten reproche, att jag
ej fértrott dem min gårdagstillställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
