Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ung storamiral och en gammal monark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ung storamiral och en gammal monark.
Oktober—December 1748.
Fredagen den 4 oktober 1748 träffade jag helt
oförväntadt Ehrensvärd och fick gratulera honom till öfverste
vid artilleriet, hvartill han förleden månad efter general
Gyllengranath blifvit utnämnd. Jag berättade honom
händelsen vid denna vacance, då öfverstelieutenant Sjöblad,
som älsta öfverstelieutenanten vid regementet, på
Carlberg munteligen hos H. M:t rekommenderade sig till
succession. Konungen svarade med mycket nådig mine:
”Min gamla goda man, jag tycker, att ni snarare borde
söka himmelen än ett så brydsamt regemente, som
fordrar en dagelig tillsyn.” NB. Sjöblad var en man öfver
70 år och hade dessutom den olyckan af ålderdomen, att
hans hufvud och kropp flög med en så ovanlig stark
darrning som på en ståltrådsdocka. Ehrensvärd skrattade
öfver infallet.
Till middagen var jag bjuden hos H. Ex. Bjelke, där
mycket omtaltes, att Hennes K. H. mådde illa och vi
snart torde få höra en liten prins eller prinsessa. På
denna skålen tömdes många glas, men det hördes ej af
någonting förrän den 7, då kanonerna gåfvo tillkänna en
nyfödd prins och alla skyndade sig till hofvet att aflägga
underdåniga lyckönskningar. Det gladde mig se H. M:t
vid ett charmant humeur. ”Nu skall flottan få en Rikets
Storamiral,” sade han. ”Den äldre brodern kronprins, så
bör den andra äfven hafva någon lysande karaktär.”
Vid unga prinsens döpelse, hvarvid H. H. kallades
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
