Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Fredriks sjukdom och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cus vid namn Buchman, som med en guld-tincture ännu
uppehåller konungens lif, men herren har förlorat allt
dess goda humeur, och ganska få äro de, som han vill
se, utom gamla öfverkammarherren Lindhielm och
Wibell. H.: M:t frågade ofta efter mig, hur jag mar och
om jag ej snart kommer tillbakars? Prgsidenten far
sallan komma in. Kammarrdadet Stirrn halsar.
De andra brefven från fästmön och flera vänner utan
något nytt. j
Den 26 oktober lämnade jag Ahlberga och for på
afräkningsmöten, och den 23 december var jag i
Stockholm. Andra morgonen begaf jag mig till Holmen och
H. Ex. Cedercreutz, där jag fick den bedröfliga
tidningen, att konungen nu mår så illa och är vid så elakt
humeur, att ingen utom betjäningen, gamla Lindhielm
och Wibell tåls. ”Buchman, konungens nya lifmedicus,
som uppehåller hans lif, frågade mig, hvar du är?”
I Garderoben träffade jag Eijckler, som med
oändelig glädje tog emot mig och presenterade archiatern
Buchman. Denne gick nu in, och efter en kort moment
kom han ut. H. M:ts befallning vore, att jag skulle
straxt komma in. Jag kunde ej hålla mig från tårar att
se herren så fasligen affallen och oklädd uti en varm
päls. Jag kysste hans hand, men han kunde knappt säga
något ord. Han klappade mig på hand och sade med en
nådig mine, som marquerade glädje: ”Gif dig till freds,
jag lefver än.”
Geheb och Buchman stodo helt stilla, under det jag
på befallning relaterade min resa. De gladde sig se
konungens förnöjda mine, då han sluteligen sade
småleende: ”Far nu och hälsa på fästmön och kom i afton
kl. 6 upp!”
När jag återvändt på aftonen, gaf mig konungen ett
litet papper och med en nog blödig ton sade:
”Förmodeligen det sista af min hand!” Jag tackade under tårar
och berättade, att jag köpt en egendom litet från
Svea
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
