Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsboherrens bortgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— endast hans egen dräng var inne —, hör vi befallning
till drängen att sätta bordet vid sängen och bära fram
det blå chatullet, däruti hans bancobok och angelägnaste
förvarades. Alla undrade, om det var i yrseln, och min
älsta broder, hvars tour det var att vaka, steg upp att
se hvad som var å färde. Men som han sakta öppnade
dörren, fick han befallning att bli ute. Han berättade, det
min fader satt tvärt utur sängen och skref.
Ingen ville af nyfikenhet oroa gubben. Alla voro
ängsliga, att han med benen utur sängen skulle förkyla sig.
Inquietta bådo de doktorn som mera främmande att gå
in. Men Kahlmeter steg knappt inom dörren helt sakta,
förrän min fader med liten ifver ropade: ”Herre, bli litet
ute, jag har straxt gjort från mig!” Doktorn, småleende,
kom flat ut. Dörren stod på glänt, och vi hörde
chatulllocket slås igen med de orden: ”Så i Guds namn!”
Drängen fick befallning att sätta allt på sitt vanliga ställe,
öppna dörren och be fru Inga komma in.
Nu kunde alla märka, att min fader tänkt på henne
med någon present, somliga glada och somliga i fruktan,
det han i liten yrsel gifvit henne med varm hand kanske
större summa, än han själf redigt kunde tänka. Men de
blefvo tillfredsställda, då min hustru utkom tårögd, kysste
min moders hand och tackade för presenten, och min
moder ej var jaloux. Min hustru viste de kringstående med
glädje hvad hon fått, som bestod uti en assignation på
Banquen, där ganska rent och tydligen var infördt i dess
tryckta blanquetter 3,000 daler.
Jag, som visste, att mina svågrar fått, utom ganska
hederlig utstyrsel, 24,000 daler, och svägerskorna vid
första visiten en dylik summa, lät syskonen i tysthet
förstå min förundran. Jag tackade dock både fader och
moder ödmjukeligen på min hustrus vägnar, utan att
marquera minsta missnöje. Men både min moder och
syskon blefvo flata öfver den glädje och erkänsla min
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
