Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjelif och krossade illusioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tida börja med någon lecture, ehuru gossen redan
känner uti ABC-boken allt för att kunna sammanlägga
orden och har ett excellent minne af allt hvad han hörer.
Berceau försäkrade, det han förstod att umgås med
barn och skulle aldrig spara flit att vinna den lille
herrens vänskap. Han lämnade mig ett bref från Morein
(secreteraren), som mycket berömde Berceau, och sedan
vi talt om hans hitrésa, som varit 14 dagar, rätt artig
i vackert väder, och han påvisat den vackra tragée,
han passerat, följde jag honom ned i mindre
byggningen till sin kammare, som var uppstadad: och vacker,
gaf Wingmark ordres att servera honom med hvad som
behofdes och tillsade Bergeau att om morgnarna taga
sitt kaffe med oss. Jag hoppades äfven, att han skulle
blifva nöjd med sitt engagement och roa sig se ett
vackert ställe, änskönt illa bygdt. Fransosen
komplimenterade faseligen grant och hoppades på sin sida alltid
blifva mig till nöjes.
Sedan vi gått upp och ätit middag, haslerade jag
med min hustru, att nu har hon bästa tillfälle i världen,
om hon vill lära sig tala fransyska.
Eftermiddagen roade det mig se, huru Berceau artigt
cajolerade Carl Gustaf, och huru gossen höllt sig till
honom, änskönt de ej förstodo hvarandra. Han sade
sitt namn och tillade ”mon cher”, som gossen skulle kalla
honom, och detta var knappt sagt, förrän Carl Gustaf i
hvart ord sade ”mon chair Berceau”, hvilket
oändeligen roade fransosen, ty Carl Gustaf ville veta, hvad
Bergeau skulle kalla honom. Det blef ”mon trés cher
ami”. — ”Hvad är det?” frågade gossen och repeterade
samma ord, hvilket jag explicerade honom. Gossen
svarade i fullt skratt: ”Och vi känna ännu intet hvarandra,
men äro lika fullt bästa vänner, det är roligt! Söta far,
äro alla fransoser sådana?” — ”Ja, när de finna
beskedeliga och lydiga barn.”
Allt detta uttydde jag för Berceau, som
embras
177
12 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
