Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glada minnen från Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heller längre hålla contenancen, utan gjorde sällskap. Jag
satte min dräng på post vid vagnsdörren, att hjälpa dem
hålla pottan och slå ut.
Jancke var knappt kommen land ur sikte, förrän han
började följa sin frus exempel och tractera fiskarna. Det
tranquiliserade litet grefvinnan, så att hon småleende
ropade åt mig och pekade på sin man. Jag gick till
vagnsdörren och sökte obligera henne taga litet brännvin,
hvilket hon refuserade.
"Ni har ju lofvat lyda mig i allt jag rader er, att
det gör er godt! Gör som jag, annars lämnar jag
grefvinnan till sitt eget öde.”
”Ack, gör då hvad ni vill!” — ”Det törs jag intet”,
svarade jag i fullt skratt och befallte Glader läsa upp mitt
flaskfoder. Jag tog själf först en god sup och gaf sedan
grefvinnan ett halft glas. Jungfrun fick äfven en dylik
sup, och Jancke följde på mitt råd vårt exempel. Sedan
befallte jag Glader ta fram min resemat och lät honom
gifva mig ett godt stycke skinka i hand med bröd. Så
drack jag ett par glas pounche i hopp att reta grefvinnans
appetit, men det halp intet.
När vi kl. 2 fingo sikte af svenska kusten, började
mina fruntimmer må bättre. Vi hade redan betäckning
af Svenska Vallen, att sjön ej rullade så hårdt. Och då
vi om 2/, timma kommo i smult vatten, roade det mig se
grefvinnan likasom utur en dvala fråga, hvad det var?
”Nu är ni, min nådiga, snart sauverad, hur mår ni?”
— ”Det är alltför underligt, jag är så yr i hufvudet, jag
tror jag är drucken.”
I land komna, embrasserade de bägge mig med
oändeliga komplimentstacksägelser och frågade, hur långt vi
nu hade till Stockholm? — ” 10 mil, men som vi här visst
få vänta ett par timmar, innan vi få hästar, måste vi
taga vårt nattkvarter 4 mil härifrån, som är det bästa
posthus.”
Jag gjorde straxt anstalt med postmästaren om 10
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
