Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlskronalif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag förklarade det. vara oanständigt att göra Kongl.
Collegium och herr grefven emot, ”men då all min
omtanka till förbättring cj vinner någon attention, är det
svårt att uträtta något nyttigt.” Jag omtalade mitt
yttrande och fick nu veta, att Raijalin för några dagar sedan
inlämnat ett vidlyftigt betänkande, som Collegium med
dess tillstyrkande videtur uppsändt till K. M:t i förrgår.
Grefven hoppades, att det skulle bifallas.
Jag nämnde om mina idéer, och grefven, med sin
smilande mine, blef röd, svarade och knäppte med fingret:
”Nu kommer, ta mig f—n, det fram, som jag vid
betänkandets uppläsande i Collegio trodde, att Raijalin plöjt
med din kalf! Har du kvar konceptet till din promemoria,
så låt mig äntelig se det!”
Jag gick hem, tog konceptet, gick straxt tillbakars
och lämnade det åt grefven. ”Jag får väl fram i veckan
tala vid dig härom vidare”, sade han.
Påskdagen 31 mars (inföll 19 april) hade vi till
middagen bjudit Mutzouws och Améens med några goda
vänner och roade oss hela dagen med brädspel.
Anddagen den I (inföll 20) april voro vi till middagen
hos Mutzouws. Efter kaffet foro vi kl. 5 till Wrangels, där
hela famillen var samlad, utom grefvinnan Sparre och
landshöfdingskan Strömfeldt. Ungherrar fattades intet,
så att vi utgjorde ett sällskap af öfver 20 personer.
Deras älsta dotter, Beata Sophie Wrangel, ett alltför
charmant och vackert barn, hade mycket attacherat sig till
mig, emedan jag var mycket barnkär och alltid haslerade,
så att hon hade föräldrarnas tillstånd att kyssa mig och
ingen annan, efter jag sade hon skulle blifva min
sonhustru, ty Carl Gustaf var äfven i hennes kredit.
Vi souperade rätt muntert med vanlig sång och
skålar, och vid bortgåendet sade gref Sparre i tysthet till
mig: ”Jag har läst ditt koncept, som du skall ha heder
och nytta af!”
N
N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
