Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Huru skall man göra testamente?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Miaa Jan At FRA RT ERNER ONS JE SR AR
EORESRGE OSTV EE AP
OM TESTAMENTE.
2. Huru skall man göra testamente?
Ett testamente är någons muntliga eller skriftliga
tillkännagifvande af sin vilja i fråga om kvarlåten-
skapen. För att bereda nödig visshet om testamentsgif-
varens behörighet, om testamentets innehåll samt därom
att det värkligen uttrycker hans vilja, meddelar lagen
(Ärfdabalken 16 kap. 1 $) åtskilliga föreskrifter om sättet
för testamentets upprättande. Afven om den åsyftade
vissheten kunde vinnas på annat sätt, böra dessa före-
skrifter noggrant iakttagas; deras åsidosättande kan, om
tvist uppstår, göra testamentet kraftlöst.
Ett muntligt testamentes upprättande tillgår så, att
testamentsgifvaren inför vittnen uttalar själfva förordnandet
och förklarar detsamma utgöra hans yttersta vilja. Ett
skroftligt testamente göres därigenom, att han inför vittnen
förklarar en viss, då förevisad handling innefatta hans
yttersta vilja. Vid skriftligt testamente hafva vittnena att
intyga den skrifna handlingens äkthet, tillvägagåendet vid
testamentets upprättande samt testamentsgifvarens behörig-
het därvid. Vid muntligt testamente måste vittnena dess-
utom till det blifvande förhöret hålla i minnet förordnandets
hela innehåll. Det skriftliga testamentet måste alltså, såsom
mindre beroende på vittnenas förmåga att rätt uppfatta
och återgifva det skedda, anses tryggare än det muntliga
testamentet, hvilket i vanliga fall ej blir ett så fullstän-
ständigt, noggrant och varaktigt uttryck för testaments-
gifvarens vilja. Både vid muntligt och vid skriftligt testa-
mente fordras, att. testamentsgifvaren handlar på själfstän-
digt sätt, att han tydligt tillkännager förordnandets egen-
skap att utgöra han yttersta vilja, samt att förklarandet
sker inför vittnen. ") |
1) Testamentsgifvaren måste handla på själfständigt
sätt. Klart är, att han själf måste vara den beslutande;
ingen kan göra testamente å annans vägnar, ej förmyn-
dare å myndlings eller man å sin hustrus eller giftoman
å mös vägnar; ej häller kan någon göra testamente genom
ombud. i
”) Skriftligt testamente kan i ett undantagsfall göras utan vittnen,
se sid. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
