Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1916 - Löner och arbetstid inom tyska textilindustrin år 1913. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TE XT/LARB ET AREN
Löner och arbetstid inom tyska
textilindustrin år 1913.
in.
Tabellerna 15—19 belysa lönerna inom
virkningsindustrin. Denna industri omfattar
stick- och trikäfabrikationen, d. v. s.
tillverkningen av alla slag av stickade varor,
(strumpor etc.) underkläder
(rundstolsväv-ning) och trikåvantar.
Genomsnittslönen pr vecka belöpte sig
för denna industris arbetare under
före-nämnda år till:
Distrikt Mani, virkare Mk Kvinnl. virkare Mk Mani,
hjälparbetare Mk Kvinnl.
hjälparbetare Mk
Hannover 27: 96 16: 81 19: 75 13: 03
Cassel 23: 28 11: 56 18: 63 11: 78
Stuttgart ; 23: 91 15: 99 21: 59 15: 16
Gera 22: 62 11: 44 17: 42 11: 94
Chemnitz । 24: 74 12: 53 21: 51 13: 88
Liegnitz 27: 11 13: 42 20: 28 10: 09
Berlin 30: 37 13: 48 15: 12 14: 89
Hela förb.-omr\ 24: 68 12: 87j 21: 47 13: 91
Som av förestående framgår äro de
kvinnliga arbetarnas löner ej mer än
ungefär hälften så höga som männens.
Orsaken härtill angives icke i det statistiska
arbetet.
För stickeribranschen angives följande
genomsnittslöner pr vecka:
Distrikt Mani, stickare Mk Kvinnl. stickare Mk
Hannover _ 18: 13
Cassel 22: 91 11: 56
Stuttgart 22: 18 15: 52
Augsburg —— 8: 72
Gera — 9: 55
Chemnitz 23: 98 10: 68
Berlin 33: 32 13: 53
Hela förbundsområdet 24: 17 11: 84
Förhållandet är likartat inom denna
bransch som inom hela virkningsindustrin:
de kvinnliga arbetarnas löner äro, jämförda
med männens, påfallande låga.
Beträffande strumptillverkningen, vars
huvudsäte är Erzgebirge (bergskedja i
mellersta Tyskland, bildande gräns mellan
Sachsen och Böhmen), intaga endast
distrikten Gera och Chemnitz någon plats av
betydelse. För förstnämnda distrikt
föreligga uppgifter från 1 ort och för sistnämnda
från 25 orter. Genomsnittslönerna pr vecka
uppgingo till:
I distriktet Gera ___________ 22: 99 Mk.
„ „ Chemnitz_________ 24: 09 „
i genomsnitt ________________ 24: 04 „
De lägsta lönerna betalades å följande
orter: Gelenau (21: 25), Marienberg (21: 38)
Rosswein (21: 67). De högsta å följande:
Chemnitz (27: 22), Jahnsdorf (27: 12),
Mittweida (26: 49).
Trikåarbetarna ifrågakomma endast i 3
distrikt med följande genomsnittslöner pr
vecka:
I distriktet Hannover __ 27: 96 Mk.
„ „ Stuttgart __ 24: 49 „
„ „ Chemnitz___ 26: 64 „
„ genomsnitt .....______ 26: 25 „
I tabell 20 belysas lönerna för färgeri-,
appretur- och blekeriarbetarna samt för
de-katerare, tryckare och kemisk tvättare. Här
ifrågakommer ej att dela arbetarna i två
grupper, yrkeslärda och hjälparbetare.
Endast med vissa förbehåll kan man
nämligen numera tala om lärda och olärda
arbetare inom denna bransch. I Rheinlandet
vid nedre Rhein samt i Wuppertal gäller
dock ännu att arbetarna inom
färgeribran-schen måste genomgå flerårig lärotid. I
dessa distrikt kan man sålunda med rätt
tala om yrkeslärda färgeriarbetare. Samma
är även förhållandet beträffande kemiska
tvättare, bland vilka en stor del äro utlärda
färgare. De flesta arbetsgivare inom
branschen hava emellertid så inrättat åt sig, att
endast mästaren är utlärd färgare. Av
övrig arbetskraft kräves ingen yrkeskunnighet,
vilket emellertid ej hindrar att en
färgeriarbetare efter flerårig anställning kan uppnå
en rätt betydande yrkeskunnighet. Detta
gäller naturligtvis även dekaterare,
blekeri-och appreturarbetare. Inom
tryckeribran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
