Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1916 - Löner och arbetstid inom tyska textilindustrin år 1913. III - Textilindustrin i Polen - Är du en av dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
5
schen utbildas väl ännu unga män i yrket,
men även ifråga om denna bransch tränger
maskintekniken in och överflödiggör den
speciella yrkeskunskapen.
Den genomsnittliga veckolönen inom
dessa sex branscher framgår av följande:
Distrikt Mani, arbetare Mk Kvinnl. arbetare Mk
Hannover 23: 24 16: 29
Cassel 16: 98
Crefeld _ _ 22: 87 13: 54
Düsseldorf 25: 03 13: 84
Lörrach . 18: 09 12: 78
Stuttgart 21: 49 14: 58
Augsburg 19: 19 11: 81
•Gera 18: 60 10: 83
Plauen _ 17: 46 14: 32
Chemnitz 20: 91 13: 73
Neugersdorf 16: 50 11: 15
Liegnitz . 14: 37 8: 38
Berlin . . 21: 05 12: 89
Hela förbundsområdet 20: 24 12: 18
Som man finner äro
genomsnittslönerna inom de 13 distrikten väsentligt olika.
I distriktet Liegnitz (Schlesien) t. ex. är
veckolönen för manliga arbetare 14: 37
medan den i Düsseldorf uppgår till 25: 03
och i Hannover till 23: 24. Härigenom
får man förklaring på varför det för några
år tillbaka var möjligt för
textilfabrikanterna i Elsass att för färgning och appretering
sända sina varor till Schlesien. De dryga
fraktkostnaderna uppvägde ej skillnaden
mellan arbetslönerna i de båda distrikten.
det i händelse centralmakterna efter kriget skulle
behålla detsamma. Ryssland har emellertid en kraftig
textilindustri i övriga distrikt och kommer säkert att
än ytterligare utveckla denna.
I tidskriften "Polen" återfinnes en mycket
förtjänstfull utredning av dr Zostia Daszynska
Golin-ska om “Polens storindustri", vari följande
jämförelsesiffror belysa förhållandet mellan rysk och polsk
textilindustri:
Ryssland: Polen:
Antal fabr. Antal arb. Antal fabr. Antal arb.
Bomull ______________ 855 538,535 260 67,224
Ull________________ 1,210 157,281 408 58,742
Silke________________ 176 33,224 224 2,118
Hampa, lin __________ 245 100,949 6 13,191
Andra slag 398 38,787 206 15,409
S:a 2,884 868,776 1,104 156,684
Som av förestående framgår är det endast
ylleindustrin i Polen som något så när närmar sig den ryska.
I en statistisk uppgift för år 1910 står
textilindustrin antecknad såsom främst för hela den polska
industrin med följande sitfror:
Antal
verksamheter Antal arb. [-Produktionsvärde-] {+Produktions- värde+} i 1,000 rubler
Textilindustrin ________ 1,166 150,305 341,266
Konfektionsindustrin — 1,918 25,438 47,919
Staden Lodz är huvudsätet för Polens
textilindustri. År 1910 blev där bearbetat cirka 450 miljoner
kg. bomull, varav den ena hälften infördes från
Ryssland (huvudsakligast Turkestan) och den andra över
Tyskland. I fabriksorterna omkring Lodz förarbetades
särskilt fårull, varav Tyskland levererade 84,6 proc,
och Ryssland (sydryssland) endast 15,4 proc.
Det är således cirka 160,000 arbetare i den polska
textilindusrrin som det gäller för Tyskland att skaffa
arbete åt, för så vitt den ryska förvaltningen skall
definitivt upphöra och därmed Ryssland som
avsättningsmarknad.
Textilindustrin i Polen.
Ryska Polen befinner jSig f. n. som pant i de
krigförande centralmakternas händer. I den tyska
borgerliga pressen gives uttryck för en hel del
betraktelser med avseende på beskaffenheten av denna
pant, bl. a. angående dess textilindustri, samt hur
den skall utnyttjas i händelse den även efter kriget
förblir Tysklands pant, skrives i tyska
textilarbetareförbundets facktidning.
Den polska textilindustrin hade före kriget sin
avsättningsmarknad i Ryssland, under vilkets lands
ekonomiska förvaltning Polen stod. Naturligtvis är det
slut med Ryssland både som marknad för den polska
textilindustrin och som ekonomisk förvaltare av lan-
Är du en av dem, som av hänsyn till sina
arbetsgivares vilja ej tillhöra fackföreningen och som
för den skull offra sina kamraters förtroende, aktning
och vänskap? Glöm icke att din arbetsgivares vilja
dikteras av omsorgen för egna intressen, vilka icke
sammanfalla med dina egna och dina kamraters
intressen.
Den som ej är medlem i sitt facks organisation
arbetar emot densamma och den arbetare som
arbetar emot organisationen arbetar emot sig själv. Tänk
på detta, du som står utom din organisation men
likväl drager nytta av de fördelar denna frambragt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
