Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1918 - Arbetslösheten inom textilindustrin - Vi kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T E XTIL ARB ET AR E N
51
nämligen resp. 58,1 och 58,1 %; lägst vid
kombinerade yllefabriker, nämligen endast
8,1 %•
Sannolikt hade ingen nämnvärd
förändring inträtt vid tiden omkring den 15
november; visserligen hade bomullsfabrikerna
vid den tidpunkten börjat sysselsätta en del
av de arbetslösa arbetarna, men just vid
den tidpunkten inträdde en chock inom
ylleindustrin, närmast i anledning av
vapenstilleståndet på västfronten. Yllefabrikernas
avnämare, klädesgrossisterna, stoppade
genast sina inköp inför faran att då fred var
i nära sikte icke kunna få avsättning för
de ytterligt dåliga men ohyggligt dyra
kris-tidstygerna. Följden härav blev en stark
inskränkning av arbetstiden inom denna
bransch samt lösgörande av en del av
arbetskraften.
I slutet av november torde med
säkerhet mellan 30 och 40 % av de ännu till
textilindustrins förfogande stående arbetarna
sakna sysselsättning. Huru förhållandena
med avseende på möjligheterna att hålla
driften i gång under vintern komma att
gestalta sig är svårt att yttra sig om.
Bomullsindustrin torde kanske ha utsikt att få
sin materialtillgång ökad, ehuru man inom
de kretsar, där man sitter inne med de
största möjligheterna att bedöma läget, icke
hyser några överdrivna förhoppningar. Det
låter ju tänka sig att England efter
fredsslutet gärna vill sälja färdiga produkter, ej
minst textilvaror, och att det i anledning
därav kommer att till det yttersta utnyttja
sin efter fredsslutet ingalunda minskade
världsmakt.. För att hålla en så stor
världsmarknad som möjligt öppen för egna
produkter vore det följaktligen nödvändigt att
strama till materialtillgången i största
möjliga utsträckning. Med andra ord: för att
täcka sina krigskostnader skulle England
på bekostnad av andra länder begagna sitt
övertag i konkurrenshänseende.
Emellertid måste textilindustrins arbetare
vara medvetna om att det efterlängtade
fredsslutet för deras vidkommande ej
kommer att medföra en omedelbar ljusning i
deras under hela kriget synnerligen
bekymmersamma läge.
Ordföranden i importregleringsnämnden
förklarade i medio av november månad att
ytterligare cirka 3,000 ton bomull vore att
förvänta innan månadens slut, men att det
var sämre ställt med fårullen. Vissa i
Ar
gentina för länge sedan inköpta ullpartier
voro ej lössläppta, varför man ej förrän i
februari nästa år kunde vänta den första
skeppslasten. Beträffande jutefabrikerna
trodde han att dessa få vänta ett gott stycke
in på nästa år innan de bli tillgodosedda
med material. Mot dessa uttalanden stå
förklaringar av vissa skeppsredare, vilka
innebära betydligt större förhoppningar
ifråga om möjligheterna att under den
närmaste tiden få in material i landet.
Vi kvinnor.
Av naturen stark, okuvlig och brutal har
mannen blivit den stridande, rödjande och
danande kraften i livet medan kvinnan, som
på grund av sin skyddande och vårdande
livsbestämmelse är vek, barmhärtig och
försonande, blivit den bevarande, försonande
och sammanbindande kraften.
Vem vågar säga att en av de båda
uppbär en viktigare livsbestämmelse än den
andre? Och vem vill på allvar framhäva
att den enes livsvärde är större än den
andres? Mannen och kvinnan komplettera
varandra och de båda tillsammans bilda
människan på gott och ont. Men kvinnan
är lika litet som mannen fullkomnad.
Kanske till och med i mindre grad än mannen,
beroende i så fall därpå, att hennes
livsbestämmelse blivit mera förlagd i
bakgrunden än mannens.
Livets mål är att fullkomnas och
kvinnan bör, mera än som sker, söka bidraga
till sin egen fullkomning. I stort sett är
det mannen ensam som uppställt alla
livsregler för kvinnan. Hälso- och sjukvård,
uppfostran, samhällelig, social och
pedagogisk fostran, för att icke nämna politik, allt
går i banor och efter regler utstakade och
fastställda av mannen. Allt vad vetenskap
heter är männens, verk. Naturligtvis har
kvinnan indirekt ett avsevärt inflytande
på mannens skaparegärning, men dock
ingalunda medvetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
