Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Tyska Textilarbetareförbundets 13:de kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETARES
21
vittgående än det av regeringen först
framlagda, men vi måste uppställa ändå större
fordringar.
Här måste jag ingå på kamrat Krätzigs
artikel ”Konfektionär” emedan denna ofta
oriktigt uppfattas som ett yttrande fällt å
vårt förbunds vägnar. Jag håller före att
Krätzig ingalunda är vårt förbunds
representant. Vi skulle gärna erkänna honom
som sådan, men vore det då nödvändigt att
han tog kännedom om våra önskningar och
fordringar. Vad han den 3 april 1919 skrev,
under rubrik ”Fabriksrådens uppgift inom
tyska textilindustrin”, kunna vi under inga
omständigheter godkänna.
Han framhöll att hänsyn bör tagas till
arbetsgivarens beroende av
modeförhållandena. Krätzig säger vidare: ”Ödesdigert
vore det, att vilja ställa textilfabrikerna
under råd; dessa skulle utan betänkande
ruinera hela industrin. Den tyska
textilindustrin är, och därtill i sitt nuvarande tillstånd,
allraminst ägnad för sådana tvivelaktiga
experiment. Beträffande textilindustrin
handlar det om en industri med betydande
mekanism, men tillika också en industri vars
förgreningar utsträcka sig till fjärran
länder och på vars existens kan utövas
avgörande inflytande genom fj ärrliggande,
offentligen ofta ipke förnimbara orsaker.
Därtill kommer själva produktionens egenart,
dess stora mångsidighet och starka
förvandling. En sådan industri måste för att
drivas besitta en sorgfälligt utvald, praktiskt
arbetande ledning. De vid varje
modeförändring, vid varje ekonomisk kris i
allmänhet, vid politiska förvecklingar mellan
staterna o. s. v. tillstötande förändringarna
beträffande existensbetingelserna, förutsätta
för ett noggrant omdöme om läget, en stor,
först efter många år förvärvad erfarenhet,
som då även möjliggör ett raskt besluts
fattande. Det vore då ett obetingat
produk-tionsskadligt företag att låta arbetarråden
vid sidan av fabriksledningen hava
bestämmanderätt i dessa ekonomiska och för
industrins bedrivande betydande frågor. Inom
de flesta textilfirmor är förhållandet så, att
varuslagen mycket ofta variera och därmed
även produktionsmöjligheterna och ganska
ofta icke blott de merkantila utan även de
tekniska. Att pröva möjligheten och
betingelsen för mottagande av beställningar
och att bestämma däröver, måste vara och
förbliva den merkantila och tekniska
ledningens ensamma uppgift”.
1 motsats till detta förelägger jag
fa-briksrådet följande uppgifter:
Genomförandet av demokratin inom
industriverksamheten,- kontroll av företaget i alla dess delar.
Bestämmande medverkan vid anställande
och avskedande av arbetare. Detta
sistnämnda bestämmande .får ej innehavas av
arbetsgivaren ensam. (Bifall.) Naturligtvis skall
det därvid komma till en sammanstötning
med arbetsgivarna. Men all början är svår.
Vidare kräver jag fabriksrådets medverkan
vid fördelandet av råmaterial och
halvfabrikat inom fabriken. Det är då naturligt att
icke en och samma spinnare skall alltid
erhålla dåligt material. Hittills har detta
fördelats av en godtycklig förman.
Fabriks-rådet skall även medverka vid anskaffandet
av de olika tekniska ippdel: maskiner etc.
som erfordras. Jag fordrar fabriksrådens
deltagande i kontorsarbetet och framför allt
dess rätt till prövning av kalkylerna. Nu
kunna arbetarna icke pröva riktigheten av
arbetsgivarens utsago, när han vid
tillbakavisandet av deras fordringar motiverar med
företagets dåliga läge. Fabriksrådet måste
kunna kontrollera i vilket förhållande
kapitalprofit och arbetslöner stå till varandra.
Då skola även ogenomförbara
lönefordrin-gar från arbetarnas sida undvikas.
Fabriksråden skola gemensamt med direktörerna
genomgå balanskontot. Jag har i en
tidigare framställning redogjort huru man
genom upprättande av filialer kunde förfalska
det ekonomiska resultatet av verksamheten.
Direktören för huvudfabriken var då även
direktör för filialen och i hans egna fickor
gingo stora kapital för värdelösa patent o.
s. v., att det för denna filial, enligt
böckerna, aldrig förefanns någon vinst, medan i
verkligheten profiten var enorm. Det
förekommer tyvärr många andra knep, som
skola kontrolleras när fabriksråden bliva
verklighet. Då arbetarna f. n. icke äro i
stånd att rekrytera lämpliga personer
kunna de mycket väl lämna uppdraget åt en
jurist. Arbetarna skola på statens bekostnad
i befintliga tekniska- och handelshögskolor
inhämta lärdom. Givet är att högskolornas
undervisning måste överensstämma med
dessa arbetares bildningsgrad. Så skola vi då
inom kort äga en här av arbetare som äro i
stånd att arbeta för samhällets socialisering.
Vidare kräva vi att
skyddsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
