Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Tyska Textilarbetareförbundets 13:de kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEXTILARBETAREN
na inom fabriken övervakas av fabriksrådet,
fabriksrådets deltagande vid revision;
yrkesinspektionens omgestaltning till ett
arbetarnas organ, lydande under fabriksrådet,
vilket enligt mitt förslag, i sin ordning skall
lyda under fackföreningen.
Ni finna, att mina uppgifter för
fabriks-råden äro långt flera än de Krätzig,
regeringen och fackföreningskongressen uppställt.
Nu kommer jag till förhållandet mellan
fabriksråden och fackföreningarna. Det
finns vänstersocialister, som mena, att
fackföreningarna äro överflödiga; en sådan
åsikt anser jag förryckt. Utan den i
fackföreningen samlade specialkunskapen, kan
arbetarrörelsen icke gå framåt.
Fabriksråden göra icke fackföreningarna
överflödiga. De skola vara organisatoriskt
förbundna med varandra. Ett organisatoriskt
samarbete mellan fabriksråd och fackförening
skall betydligt höja*den sistnämndas makt.
Varje större företag erhåller ett
fabriksråd, mindre sådana ett gemensamt.
Fabriksråden på en ort bilda tillsammans
orts-kartell, som samarbetar med förbundets
ortsförvaltning; på samma sätt verkställes
representationen för landskapen och
slutligen komma rikets fabriksråd att intaga en
framskjuten ställning inom vårt förbund.
När vår organisation inom industrin nått
så långt, skola slutligen alla industriers
centralråd förena sig till ett stort samhällsråd,
som antager politisk karaktär och
samverkar med det ur de politiska arbetarråden
uppkomna rådet, Tysklands arbetarråd.
Att denna organisation till slut
genomföres, är lika säkert som att solen går upp
varje dag. Sålunda skola fabriksråden
även förbereda textilindustrins socialisering.
Ullkammerièrna och kamgarnsspinnerierna
äro redan nu mogna för socialisering, men
de flesta övriga grenar inom industrin äro
det ännu icke. De måste först
sammanslutas i karteller. Vi förstå med socialisering
icke förstatligande utan en organisation av
samma art som syndikat och trust, fastän
med uteslutande av den privatkapitalistiska
principen.
Fabriksrådens stora uppgift är, att
förbereda det socialistiska samhällssättet.
Ar-betarrådsprincipen behärskar hela världen
och vi tyska arbetare måste se till att ett
program för våra fabriksråd blir fastställt
som mer överensstämmer pied våra
fordringar än de av regeringen framlagda. Det är
av nöden påkallat att dessa råd intaga den
ställning som till följd av revolutionen
tillkomma dem. Jag anhåller om antagande
av följande resolution: (Livligt bifall.)
Med hänsyn till, att arbetarnas befrielse
ur det politiska och ekonomiska slaveriet
blott kan bliva arbetarklassens eget verk,
uttalar kongressen sig för upprättandet av
systemet arbetar- och fabriksråd såsom en
nödvändighet för tillgodoseendet av
revolutionens intressen och därmed även
arbetarklassens. I arbetsgemensamheten kan
kongressfen icke se medlet till lösning av alla
samhällsfrågor. Kongressen mottager
medverkan av densamma för så vitt denna
möjliggör kollektiv reglering av löne- och
arbetsvillkor resp, avslutande av tariffavtal.
Alla övriga med arbetsgemensamheten
förbundna uppgifter lämnar kongressen åsido.
Kongressen fordrar arbetarfabriksråd
för varje särskilt företag och
sammanslutning av samtliga fabriksråd i och för
systematiskt samarbete.
Såsom viktiga uppgifter för
fabriksråden erkänner kongressen:
Genomförandet av ett demokratiskt
fabrikssystem.
Medverkan vid avslutandet av
tariff-avtal.
Kontrollering av företaget i dess helhet.
Medbestämmanderätt vid arbetares
anställning och avskedande.
Övertagandet av skyddsanordningarnas
förvaltning.
Avgörande medverkan vid
yrkesinspektionen.
Kongressen antog resolutionen.
Medlemsavgiften fastställdes i
förhållande till timlönen sålunda: under 60 pf.
i timlön 40 pf. pr vecka i avgift; 60—79
i timlön 60 i avgift; 80—99 i timlön 80 i
avgift; 100—119 i timlön 100 i avgift;
120 och däröver i timlön 120 i avgift.
Antalet ledamöter i förbundsstyrelsen
höjdes till 17 och i förbundsrådet till 45.
De gamla funktionärerna återvaldes.
Förtroendemän : Hübsch med 223 röster,
Jäckel med 250 röster; kassörer: Zehms och
Prillwitz med vardera 243 röster;
sekreterare : Rödel med 228, Feinhals med 239,
Schulze med 226 och Reichelt med 203
röster; redaktörer: Dressel med 227 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
