- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XVI. 1919 /
23

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Tyska Textilarbetareförbundets 13:de kongress - Syndikalister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTIL ARB ET AREN

23

Wagener med 209 röster; ledamöter i
internationella styrelsen: Jäckel med 201
och Rödel med 183 röster.

Lönerna fastställdes till följande
belopp: förbundsfunktionärer och
redaktörer lägst 7,200, högst 8,640 mark pr år;
distriktsledare och lokalombudsman lägst
6,600 högst 8,040 mark.

Nästa kongress skall hållas i Breslau.

Syndikalister.

I danska textilarbetareförbundets
facktidning ”Textilarbejderen” läsa vi följande
av G e o r g Anderse n författade artikel,
vilken vi tro skall intressera även denna
tidnings läsare.

Inom arbetarepartiet har under de
senare åren bildat sig flera ytterligt gående
riktningar, syndikalister, revolutionärer,
oavhängiga socialister, anarkister m. fl.,
vilka inbördes äro starkt oeniga, men vilka
mötas i ett innerligt hat till moderpartiet och
särskilt till dess ledare. För det allmänna
begreppet stå alla dessa oroliga huvuden
samlade under beteckningen syndikalister.

Även inom textilarbetareförbundet
finnas åtskilliga som bekänna sig omfatta
syn-dikalistiska lärosatser, och ett försök till en
objektiv utredning av motsättningarna
mellan ”gammal-socialister” och syndikalister
torde kanske därför kunna påkalla något
intresse.

Låt oss genast slå fast, att de verkliga
syndikalisterna äro intelligenta svärmare,
drömmare och idealister. De äro kanske
fanatiska och himlastormande. men ha
ingen förbindelse med ligisternas tjutande
skaror. När dessa skruda sig med
syndika-list-namnet, är detta en allt för smickrande
beteckning för dessa dumma, förvildade
drumlar, vilka absolut ej förbinda någon
ide med sina uppträden utom den, att göra
bus på gatan. För några år sedan
uppträdde de här i Köpenhamn på valdagar och
nyårsafton, och under fältropet: ”hög hatt.

hög hatt!” sönderrevo de obarmhärtigt
varje felbhatt, som råkade komma inom deras
område, även om den satt på ett
syndikalist-huvud. Nu kunde man kanske tycka, att
den aristokratiska felbhatten utmanade
deras proletäriska instinkter, men snart
förändrades fältropet till: ”paraply, paraply”,
och så gick det ut över dessa nyttiga
skyddsmedel och dess ägare — alltså busstreck
och intet annat.

För socialdemokrater, såväl moderata
som till vänster stående, är ändamålet —•
statens övertagande av produktionen och
det arbetande folkets suveränitet -— absolut
detsamma. Men om medlen till detta måls
uppnående härskar den största oenighet.
Striden gäller taktiken, såväl på det
politiska som fackliga området.

Även den ivrigaste fackföreningsmän
skall med säkerhet medgiva, att
fackföreningsrörelsen ensam ej förmår föra oss in
i socialismen. Ja, låt oss vara ärliga och
medgiva, att fackföreningsrörelsen står
något vacklande inför arbetsgivarnas mäktiga,
kapitalstarka sammanslutningar. Vi speja
nu efter den geniala organisatör, som kan
anvisa oss ett medel, varmed arbetsgivarnas
motstånd kan undergrävas och upplösas.
Syndikalisterna peka på organisationernas
decentralisering och det fackliga
guerilla-kriget. Man kan ej på förhand avvisa
denna taktik som omöjlig; säkert kan den här
och var lämna goda resrütat intill dess
arbetsgivarna få upp ögonen för de nya
metoderna och inrätta sig därefter. För
arbetarklassen som helhet medför denna taktik
utan tvivel ekonomisk förlust och samtidigt
bortfaller den ekonomiska trygghet, som
för viss tid överenskomna avtal medför
också för arbetarna, även om det naturligtvis
kunde vara uppfriskande att allt ibland få
ta ett tag med arbetsgivarna, utan att i
förväg behöva granska avtalsparagraferna.

Nej, visa oss den taktik, som medför
upplösning, icke av arbetarnas
organisationer, men av arbetsgivarnas, så att man kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1919/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free