Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Juni. 1921 - Textilarbetarnas internationella sekreterare berättar om sina intryck i Ryssland - Ny moral, av Peter Krapotkin - Arbetslöshetsförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEXTILARBETAREN
mot de senare, så nöjer jag mig att
tillsända eder ovanstående korta beskrivning
angående de av mig samlade intrycken och
hoppas jag, att desamma skola bliva av
intresse för eder.
Ny moral.
De förbindelser, som i våra dagar
ständigt oftare knytas mellan
individerna, mellan grupper, mellan nationerna,
mellan kontinenterna, komma att giva
mänskligheten nya moraliska
förpliktelser. Och efterhand som den religiösa tron
försvinner, skall människan inse, att hon,
för att vara lycklig måste pålägga sig
förpliktelser, icke längre mot en okänd
varelse, men mot alla dem, med vilka hon
träder i förbindelse. Människan förstår mer
och mer, att lyckan icke längre är möjlig
för den isolerade individen; att lyckan
icke kan finnas utan i allas lycka — hela
mänsklighetens lycka. Mot den religiösa
moralens negativa: ”du skall icke stjäla,
du skall icke dräpa”, o. s. v. skall komma
att sättas positiva principer, oändligt
mycket större, som var dag höjer den
mänskliga moralen. I stället för guds vilja, som
man utan vidare när som hälst kan bryta
mot, för att senare lugna honom med
offer, må det komma en känsla av
solidaritet med alla och envar, som säger till
människan : ”Om du vill vara lycklig, så
handla mot alla och envar så som du skulle
vilja att andra handlade mot dig”. Och
denna enkla maning, denna vetenskapliga
slutledning, som ingenting mera har att
göra med religiösa föreskrifter, öppnar
med ett en horisont av oändliga
fullkom-ningsmöjligheter till höjandet av
människosläktet.
Nödvändigheten av att förändra våra
förhållanden till denna princip — så
sublim och enkel — gör sig allt mera
kännbar för varje dag som går. Men
ingenting kan göras i detta avseende, så länge
som utsugning och herravälde, hyckleri
och sofisteri förbli grundvalen för vår
sociala organisation.
Peter Krapotkin.
Arbetslöshetsförsäkring.
Mot den nu rådande arbetslösheten
befinner sig vårt land synnerligen illa
rustat. Inga samlade medel vare sig hos
stat eller kommuner finnes. Det som är
nödvändigt för understöd och arbete åt de
arbetslösa måste tagas ut i förskott, vilket
är dålig hushållning och vittnar om brist
på förtänksamhet. Arbetslösheten är
hitintills en permanent företeelse i alla
kulturländer och kommer väl att förbli så
under ännu oöverskådlig tid. Att under
sådant förhållande ett land som vårt
ännu ej vidtagit några som hälst praktiska
åtgärder i syfte att på förhand fondera
medel för ändamålet vittnar icke
fördelaktigt i fråga om nationell klokhet och god
hushållning. Visserligen har man pratat
om arbetslöshetsförsäkring, men därvid
har det hittills stannat, om man bortser
från ett tungt och även dyrbart skriveri.
I en del andra länder har man
kommit betydligt längre i fråga om denna
frågas praktiska utformning. Den engelska
lagen om arbetslöshetsförsäkring
utfärdades år 1919 och trädde i kraft den 8
november förra året. Den beräknas komma
att omfatta närmare 12 miljoner personer,
varav 8^2 miljoner män och 3^ miljoner
kvinnor. Den gamla försäkringslagen
omfattade endast något mindre än fyra
miljoner människor, varför antalet nu
blivit tredubblat. Åldersgränsen för
försäkringspliktens inträdande är satt vid
fyllda 16 år.
En huvudfråga vid all socialförsäkring
är den, hur kostnaderna för försäkringen
skola bäras. Skola de försäkrade själva
bära dem helt och hållet ? Eller om så icke
skulle anses lämpligt, i vad mån skall
bördan läggas på de försäkrades skuldror och
i vad mån på andra? Och vilka andra?
Skola arbetsgivarna deltaga i kostnaderna
och kanske även det allmänna, stat ocn
kommun ?
I den engelska lagen har man löst
detta problem så, att kostnaderna till
övervägande del skola bäras av de försäkrade och
arbetsgivarna och dessa ungefär med lika
belopp, varjämte staten har att tillskjuta
ett belopp, som uppgår till i stort sett
något mer än fjärdedelen av arbetarnas och
arbetsgivarnas sammanlagda tillskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
