- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XVIII. 1921 /
23

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Juni. 1921 - Arbetslöshetsförsäkring - Sverges första strejkledare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 23 Exempelvis må nämnas, att avgifterna pr vecka för vuxna män (18 år fyllda) utgöra: från arbetaren 4 pence, från arbetsgivaren ävenledes 4 pence och från staten 2 pence. För vuxna kvinnor äro motsvarande avgifter 3, 3X/^ och 1% pence. Arbetslöshetsunderstödets belopp är i regel 15 shilling per vecka för män och 12 sh. för kvinnor. För försäkrade under 18 års ålder hälften så mycket. Understödet utgår för högst 15 veckor under loppet av ett år. Vid arbetslöshetsförsäkring framträder en stor svårighet, nämligen att avgöra, när oförvållad arbetslöshet föreligger. Den engelska lagstiftningen uppställer i det avseendet bl. a. följande regler: Den försäkrade skall icke anses ha brustit i fullgörande av lagens bestämmelser för erhållande av arbetslöshetsunderstöd, om han avböjt att antaga 1) erbjuden anställning, som blivit ledig på grund av arbetskon-flikt; 2) erbjuden anställning i sitt distrikt till lägre lön eller på mindre förmånliga villkor än han där förut erhållit eller kunde hava erhållit, om han haft arbete i sin vanliga sysselsättning; 3) erbjuden anställning i annat distrikt till lägre lön eller på mindre förmånliga villkor än vad avtal mellan distriktets arbetsgivare-och arbetareorganisationer i allmänhet i nämnda hänseende föreskriva, eller, om dylika avtal ej finnas, vad ”goda arbetsgivare” i distriktet vanligen tillerkänna sina arbetare. Vidare är föreskrivet, att försäkrad, som på grund av arbetsinställelse, strejk eller lockout, förlorar sin anställning, i regel icke är berättigad till arbetslöshetsunderstöd, så länge arbetsinställelsen varar. Med vissa förbehåll gäller detsamma om den, som förlorar sin anställning till följd av dåligt uppförande eller som frivilligt lämnar den utan skälig anledning. Själva handhavandet av arbetslöshetsförsäkringen synes fortfarande komma att ligga hos den offentliga arbetsförmedlingen. Det är särskilda distriktstjänstemän som ha att avgöra, huruvida och till vilket understödsbelopp den arbetslöse är berättigad. Beslutet kan överklagas hos en nämnd sammansatt av lika många representanter för arbetarna som för arbetsgivarna. Emellertid kunna även fackliga organisationer och sjukkassor få ombe sörja utbetalningen av arbetslöshetsunderstöden. De få ersättning från arbets-löshetsfonden, till vilken försäkringsavgifterna såväl som statsbidraget inflyta. Särskilt anmärkningsvärt är till slut, att särskilda industrier kunna om de så vilja, ställa sig utanför den statliga försäkringen och anordna egen arbetslöshetsförsäkring, som i så fall skall bereda de försäkrade minst lika stora förmåner som den statliga försäkringen. Varje industri kan sålunda bära sina egna arbetslöshets-kostnader för sig. Men detta kan också åläggas en industri genom beslut av arbetsministern, efter samråd med vederbörande intressenter. Sverges första strejkledare. Den första egentliga ”strejkledaren” i Sverge var en assessor Jer Johan-Höppener, en under frihetstiden och gustavianska tiden mycket bemärkt person. Om den stora strejk i Jönköping, som han igångsatte 1762, berättas i Gerhard Magnussons Socialdemokratin i Sverge. Den historiska strejken hade sin upprinnelse i den klagan som gevärsfaktorierna i landet hade mot sina direktörer; särskilt gällde detta faktoriet i Jönköping, som en tid fört process mot överdirektören Ehrenpreuss och krigskollegium. Men när arbetarnas åldermän kommo till huvudstaden för att söka få rättvisa, blevo de fängslade med handklovar och återförda till Jönköping. Ingen vågade föra deras talan, och de höllo på att bli alldeles utan bistånd i sin nöd. Men försedda med fullmakt att inför domstol föra hela Jönköpings faktoris talan, begåvo sig nu nya ombud för arbetarna i hemlighet och under mänga svårigheter till Stockholm för att under böner och tårar anhålla om Höppeners bistånd. Han antog sig deras sak, sedan han genomläst deras papper och kommit underfund med att de hade rätt i sina klagomål. Det blev ett förfärligt liv och väsen genom det ingripande, som nu Höppener förberedde. ”Hattarna” och sekreta utskottet, defenslonsdepu-tationen och krigskollegium råkade i raseri, men Höppener lät icke skrämma sig. För att sätta saken pä sin spets fick han faktori- och smidesarbetarna, flera hundra till antalet, att nedlägga arbetet intill dess de fingo sina fordringar beviljade, d. v. s. njuta kontrakt, lag-och manufakturprivilegier till godo. Nu tog det eld. Landshövdingen anklagade samtliga arbetare för myteri, en slottsrätt tillsattes,'och en be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:46:37 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1921/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free