Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. April. 1922 - Internationellt kommittésammanträde - Skiljedom i tvist angående ackordsersättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
5
till konferensens ordförande.
Dagordningen upptog frågor rörande kontingenten
och strejkfonden, val av en underkommitté
samt angående sekretariatet.
Sekreteraren mr T. Shaw redogjorde
för beslutet vid kongressen i Paris förra
året angående avgiften till de
internationella fonderna. Skildrade härefter de
svårigheter, som framstå vid fastställandet av
kontingenten på grund av de rådande,
abnorma valutaförhållandena. Framlade ett
förslag till beräkningsgrund för
kontingenten, vilket, enligt hans mening, var så
avpassad, att även de länder, som hade
låg valuta, kunde erlägga den enligt
denna bestämda kontingenten, av vilken, för
så vitt förslaget bleve antaget, skulle
fördelas med 75 proc, till strejkfonden och 25
proc, till sekretariatskassan. Vi kunna ej
i samband härmed åskådliggöra förslaget,
men beräkningsgrunden är de år 1914 i de
olika länderna gällande lönerna och att
realstegringen av dessa under de gångna
åren står i nära överensstämmelse med
pennigens värde i respektive länder. Det
är sannolikt att denna beräkningsgrund
kommer att verka lika för samtliga länder,
oavsett om .valutan är hög eller låg.
Härefter uppstod en lång och ingående
diskussion, vilken slutade med att
sekreterarens förslag blev enhälligt godkänt.
Kontingenten för år 1922 skall sålunda
erläggas enligt denna godkända
beräkningsgrund.
Frågan angående tillsättandet av en s.
k. underkommitté hade även varit föremål
för behandling vid kongressen i Paris
förra året. Vid behandlingen vid detta
sammanträde framgick emellertid, att man
inom kommittén var enig om, att en sådan
underkommitté icke kunde givas någon
beslutande myndighet. Då så var
förhållandet beslöts att avföra frågan.
Sekreteraren meddelade, att han haft
besök av en mexikansk
fackföreningsfunktionär samt hoppades att de mexikanska
textilarbetarna i en snar framtid skola
ansluta sig till internationalen; med de
indiska textilarbetareorganisationerna pågå
underhandlingar om anslutning; likaså
med de japanska. De sistnämnda kunna
emellertid endast i hemlighet uppehålla
verksamheten, varför förbindelsen med
dem måste vara av samma art.
Beträffande Ryssland ansåg sekreteraren det vara
lönlöst att vidare söka komma i
förbindelse med det landets
textilarbetareorganisationer. Som en kuriositet nämnde han att
kollega B. Turner, England, avsänt ett
brev till Tchitcherin, vilket återkom med
påskrift, att den personen var okänd i
Moskva. Härefter beslöt kommittén
betrakta de ryska textilarbetarna såsom icke
tillhörande internationalen.
Härefter behandlades åtskilliga
spörsmål, bl. a. de skottska och irländska
organisationernas ställning till internationalen,
varefter sekreteraren lämnade en
intressant skildring av förhållandena inom den
engelska textilindustrin, varav bl. a.
framgick, att arbetstiden är 47% timmar pr
vecka; att övertidsarbete icke utföres och
att arbetsgivarna icke begära sådant och
ej häller försöka komma ifrån
48-timmars-veckan.
Skiljedom i tvist angående
ackordsersättning.
Genom överenskommelse mellan
Svenska Textilarbetareförbundet och Sveriges
Textilindustriförbund, till vilka förbund
en mellan Dalsjöfors fabriker och Svenska
Textilarbetareförbundets avdelning n :r 60
uppkommen tvist blivit hänskjuten, blev
denna tvist av de båda förbunden
hän-skjuten till Centrala Skiljenämnden för
avgörande. Tvisten rörde sig om
huruvida fabriksledningen kunde enligt
gällande arbetsavtal (riksavtalet år 1920)
försätta vid fabriken gällande
ackordspris-lista ur kraft under avtalstiden eller ej.
Fabriksledningen hade nämligen på
inrådan av sin huvudorganisation överflyttat
arbetet i en del fabrikationsavdelningar
från ackord enligt gällande
ackordspris-lista till timlön, tydligen i avsikt att
därigenom få arbetet billigare utfört. Då
ackordsprisen vid denna fabrik såväl som
övriga fabriker voro så avvägda, att
arbetarna skulle förtjäna 15 å 20 % över
timlönen, gjorde de självfallet en rätt så
avsevärd förlust. Vid underhandlingar, som
fördes mellan parternas
huvudorganisationer, försvarades arbetsgivarens åtgärd på
det allra kraftigaste av arbetsgivarnas
delegerade medan arbetarsidan på det
bestämdaste sökte hävda den uppfattningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
