Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Febr. 1923 - Ansvar, av Textyrius - Sverges textilindustri i äldre tid. XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
7
Det är en oavvislig plikt för varje
socialt kännande, tänkande och verkande
arbetare, att söka påverka varje antisocial
kamrat i sådan riktning, att den sociala
ansvarskänslan hos honom väckes. Största
möjliga antal arbetare måste lämna aktiva
insatser i arbetarklassens kamp, om
arbetet fram till målet, ett lyckligare
människosläkte, skall kunna vila på en säker
och fruktgivande grundval.
Textyrius.
Sverges textilindustri i äldre tid.
XIX.
Resultatet av 1740/1741 års
riksdagsförhandlingar hade väl för
manufakturernas vidkommande ej blivit så storslaget,
som många väntat och hoppats, vilket ej
bör överraska, då man betänker, att det
förestående kriget med Ryssland i stor
utsträckning lade beslag på såväl
inkomstkällor som det allmänna intresset. Så
mycket stod emellertid klart, att någon
principiell avvikelse från 1738/1739 års
näringspolitik icke av ständerna
godtagits, vilket i och för sig ägde en ingalunda
ringa betydelse. På många håll hade
nämligen farhågor framkommit, att de
tidigare vidtagna författningarna endast skulle
bli av kort varaktighet, vilket medfört, att
man blott med mycken tvekan placerade
kapital i industriföretag. För
undanröd-jandet av alla sådana farhågor hade
handels- och manufakturdeputationen redan
1739 föreslagit, att vite å 1,000 daler smt
skulle stadgas för var och en, som till
ständerna vågade inkomma med något förslag,
som ens indirekt stred mot det fastställda
manufaktursystemet. Förslaget kom upp
vid 1740/1741 års riksdag, som fann
detsamma gott och till yttermera visso i
riksdagsbeslutet intog en högtidlig försäkran,
att alla, som anlagt eller komme att
anlägga nyttiga fabriker och manufakturer,
skulle för all framtid bibehållas vid dem
meddelade eller i fortsättningen
tillkommande rättigheter och förmåner, liksom
även att aldrig någon sådan ändring i
manufakturförfattningarna skulle vidtagas,
att den, som med kapital vore intresserad
i sådana verk, komme att därigenom lida
skada eller förlust.1
1 Modeé III: sid. 1695.
Att nyss berörda försäkran i dessa
partisplittringens tider ej kunde tillmätas
alltför stor vikt, ligger i sakens natur. För
övrigt dröjde det ej länge, förrän man
fick en påminnelse om att det hyllade sy-z
stemet lätt nog kunde bringas att vackla.
Vid riksdagen 1742/1743, då oppositionen
mot hattpartiet till följd av ryska krigets
olyckliga utgång tog sig starka uttryck,
kom nämligen även dess näringspolitik
delvis att ställas i kritisk belysning. Den
tillsatta handels- och
manufakturdeputationen hade visserligen enligt sin
instruktion att undersöka anledningen till
manu-fakturisternas alltjämt stegrade klagomål
över bristande avsättning samt att tillse,
huru dessa klagomål lämpligen skulle
kunna stillas och fabrikernas fortbestånd
tryggas. Det visade sig emellertid, att
de-putationen icke var villig att blint taga
industrins parti utan önskade intränga
djupare i frågan. Sålunda begärdes av
manufakturkontoret noggrann
redogörelse rörande fabrikernas antal,
tillverkningsvärde, befintliga vävstolar m. m.
samt bestämd uppgift å de varor, som
tillverkades i tillräcklig mängd för rikets
behov, på det att klarhet måtte vinnas,
huruvida det av köpmännen hävdade
påståendet om rådande varubrist ägde giltighet
eller icke. Resultatet av dessa och andra
undersökningar blev, att deputationen i
sin slutliga berättelse till ständerna
framförde synpunkter, som delvis gingo i en
helt annan riktning än de vanliga.
Manufakturkontorets framlagda ljusmålningar
av industrins tillstånd underkastades här
en föga smickrande granskning, vari
ihåligheten av dess beräkningar
skoningslöst påvisades. Med avseende på de
sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
