Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1923 - Klädedräkten genom tiderna - En arbetarrörelsens sommarskola - Åttatimmarslag i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TEXTILARBETAREN
mattor och kläder från en tid, om vilken detta
lands historia annars har litet att förmäla. De
gamla egyptierna voro ävenledes mycket
skickliga i att spinna och väva, vilket bevisas av
bilderna på de gamla stenmonumenten. Från trådens
framställning med siändans hjälp till den färdiga
vävnadens pressande finnas där alla arbeten
avbildade. Det fanns flera slags vävstolar och man
kan av de minimala rester, som finnas bevarade,
sluta sig till olikartade och olikfärgade vävnader,
till vilka man utom bomull även använde linne
och fårull och av vilka man, som det vill synas,
framställde förhängen, kläder, säng-, bord- och
stoltäcken.
Att man i Kina sedan urminnes tider spunnit
och vävt, är självklart, och det är mycket
antagligt, att det där brukliga förfaringssättet
åtminstone på landet föga förändrats under seklernas
gång. Liksom i hela främre Asien blomstrade
vävnadskonsten särskilt hos fenicierna. ”De
sido-niska kvinnornas konstrika verk”, besjungas av
Homeros, och till de den gången berömda
marknaderna skickades utom täcken från Dedan i
Arabien och tapeter från Syrien även sidentyger
och dyrbara kläder, sidendukar och broderier från
Haran och Kanne.
Det i främre Indiens bergland avlade finulliga
fåret och geten lämnade redan i forntiden de fina
råämnen, som i dessa länder förde en märklig art
av konstvävnad till en så hög grad av
fullkomlighet. Vid kusterna av Medelhavet, denna alla våra
konsters vagga, var vävnadskonsten högt skattad,
och då Homeros låter oss blicka in i ett lyckligt
och välskött hem, visar han kvinnorna,
furstinnor som slavinnor, sysslande vid spinnrock och
vävstol.
Det huvudsakligen bearbetade råmaterialet var
ylle. Visserligen användes även linnekläder, dock
mest som lyx, ty de voro mycket dyrbara.
Silke och bomull tyckas ha kommit till
Grekland efter Polens erövring genom Alexander den
store. De flesta av våra numera vanliga
vävnader voro emellertid då alldeles obekanta och ännu
mindre tänkte man på att framställa mönster
genom färg eller tryck.
Att icke betala sin kontingent på ett korrekt
och punktligt sätt är detsamma som att
motarbeta organisationen. Den medlem, som står på
rest, är själv sin värsta fiende, pä samma gång
han missaktas av sina kamrater.
En arbetarrörelsens
sommarskola
blir tydligen den kurs, som A. B. F. planerar att
hållas i sommar. Kursen, som blir förlagd till
Brunnsviks folkhögskola, pågår tiden 1—14 juli
och kommer att omfatta undervisning i tre
grupper, nämligen:
1. Nationalekonomi. De delar av den
allmänna nationalekonomin, som äro av betydelse för ett
studium av socialismen. Ledare: Förre statsrådet
Rickard Sandler.
2. Stats- och kommunalkunskap. Särskilt
med hänsyn till arbetarnas insats i det politiska
och kommunala samhällsarbetet. Ledare: Lektor
Edgar Sjödahl.
3. Fackföreningskunskap. En översikt över
fackföreningsrörelsens organisation ävensom av
för fackföreningsrörelsen betydelsefull
lagstiftning. Ledare: Redaktör Sigfrid Hansson.
Arbetareorganisationerna böra omedelbart
upptaga till behandling frågan om sändande av
stipendiater till denna kurs. Närmare upplysningar om
kursen erhålles i marsnumret av A. B. F:s
tidning.
Åttatimmarsdag i Italien.
Italienska regeringen har utfärdat en
förordning innehållande bestämmelser om
en åttatimmarsdag inom industri och
handel. Enligt Industrial and Labour
Information, internationella arbetsbyråns
vec-kotidskrift, föreskriver ifrågavarande
förordning att den normala arbetstiden för
kroppsarbetare ävensom för vissa andra
kategorier av löntagare icke får överstiga
8 timmar pr dag eller 48 timmar pr vecka
av effektivt arbete inom industriella eller
handelsföretag, oavsett dessas juridiska
karaktär, däri inbegripet institutioner för
teknisk utbildning och
välgörenhetsinsti-tutioner, kontor, allmänna arbeten och
sjukvårdsinrättningar, under
förutsättning att arbetaren mottager lön eller
annat vederlag och arbetar under annans
ledning. Förordningen äger icke
tillämpning å tjänstefolk, administrativ personal,
handelsresande och personer anställda
ombord på fartyg. Särskilda bestämmelser
komma att utfärdas för statsverkens
befattningshavare och för s. k.
allmännyttiga arbeten, även för det fall att dessa
senare bedrivas såsom privatföretag. Vad
beträffar jordbruket gäller förordningens
bestämmelser endast daglönarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
