Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEXTILARBETAREN
reföreningar 4,472,384 kronor i tillgångar
utöver skulderna, 1,624
löntagareföreningar 7,979,864 kronor, 646 yrkesföreningar
18,491,008 kronor, 175
sällskapsförenin-gar 1,388,089 kronor och 1,018 politiska
föreningar 292,009 kronor i tillgångar
utöver skulderna. Redan dessa siffror
antyder tillvaron av beskattningsföremål
av icke ringa värde, säger kommittén, som
tillägger ”att härjämte må beaktas
för-eningsväsendets framtida utveckling samt
de konsekvenser i avseende å stiftelsers
och fonders beskattning, som ett
fritagande av ideella föreningar från beskattning
måste medföra”.
Därpå gör kommittén sin
differentiering av de ideella föreningarna och delar
upp fosterländska, religiösa m. fl.
föreningar i skattefria och ”världsliga”
föreningar i skattskyldiga.
Beträffande stiftelserna, vilkas antal
enligt en av 1915 års riksdags beslutad
undersökning uppgick till 12,629 med en
sammanlagd förmögenhet av 329,529,193
kronor, föreslår kommittén samma
uppdelning i beskattningshänseende som för
de ideella föreningarna. Enligt
kommitténs mening kunna nämligen stiftelserna
uppdelas i fromma och fosterländska och
mindre, fromma och mindre fosterländska.
Mot kommitténs förslag ha hrr
Bernhard Eriksson i Grängesberg och Axel
Lindqvist i Halmstad avlämnat en
reservation, vari de framhålla det oriktiga i
att t. ex. en skytteförening, som
tillkommit endast för att bereda medlemmarna
nöje och förströelse, skall bli skattefri,
medan en fackförening, även om den
använder huvudsakliga delen av
medlemsavgifterna till att understödja arbetslösa
medlemmar, skall räknas till de
skattskyldiga. Idrottsföreningar skola räknas
till de skattefria, under det att
yrkesföreningar, som i många fall torde vara
rena understödsföreningar, skola
skattläggas för inkomst. Vad fackföreningarna
beträffa, utgöra de sammanslutningar
för medlemmarnas inbördes hjälp inte
blott vid arbetskonflikter utan även vid
inträffad sjukdom, arbetslöshet etc. säga
reservanterna, som också påtala det
egendomliga förhållandet att medan
fackförbunden redan nu skatta för sina
inkomster av fonderade medlemsavgifter, äro
Svenska arbetsgivareföreningens
ansvarsförbindelser, som uppgå till flera tiotal
miljoner kronor, icke skattskyldiga.
Följaktligen förorda reservanterna
skattefrihet för alla ideella föreningar.
Såsom ett bevis för storleken av
fackförbundens beskattning må nämnas, att
Svenska Metallarbetareförbundet under
de senaste tio åren betalat inte mindre än
kr. 172,297: 84 i skatt. Förlidet år
betalade Landsorganisationen kr. 13,691:16
i inkomstskatt och Grov- & Fabriks kr.
7,236:22. Det gäller för de fackligt
organiserade arbetarna att se upp med
skattemyndigheternas och riksdagens
åderlåt-ningsförsök.
Medlemmen och
organisationen.
Den som med något allvar bemödar sig
om att förstå en arbetareorganisation och
dess verksamhet, måste samtidigt se
vilken hög grad av självuppoffring, hårt
arbete och ljus förhoppning på framtiden,
som finnes bakom densamma.
Arbetarerörelsens väg är nu inte någon dans på
rosor. Blott med oerhörda
självförsakelser från de främst gående har
arbetareklassen bit för bit kunnat kämpa sig
närmare de uppställda målen och kunnat
bygga sina organisationer till sitt försvar.
Dessa svårigheter för arbetarna i
deras befrielsekamp är kanhända icke så
mycket att finna på det håll där man av
helt naturliga skäl är motståndare till
arbetarerörelsen, utan fastmer bland
arbetarnas egna led. De stora, passivt
stående massorna bland de kroppsarbetande
befolkningslagren ha nämligen svårt att
följa med en ny rörelse, utan stanna i slö
resignation kvar i det rådande eländet. Blott
efter flerfaldiga maningar från
förkämparna för organisationen, efter ett oerhört
agitations- och upplysningsarbete kunna
de förmås att förstå att organisationen
även är till för deras bästa, men
kanhända dröjer det ändock mycket länge innan
de bli verkliga medlemmar i sitt förbund.
Många gånger kanske det är rent
själviska intressen som gör att medlemskap
sökes, kanske någon nära liggande
löneförbättring e. d., som organisationen
framtvingat, utan tanke på de plikter man
är skyldig sin och kamraternas
organisation. Att så är fallet bevisas bäst utav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
