Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
15
slöa och ointresserade, utföra samma
dagliga arbetsprestation som de, men få som
extra påbröd hålla organisationen vid liv.
För detta få de oftast klander till tack,
klander för att de icke utföra mera.
Sådana äro nämligen slöfockarna beskaffade.
En organisation blir emellertid precis
sådan som medlemmarna gör den. Består
den av idel intresserade medlemmar kan
mycket uträttas, utan att arbetsbördan för
några få behöver bli alltför tryckande. En
organisation, som består av sådana
medlemmar, är en god organisation. Det är
nämligen inte bara medlemssiffran som
får tagas till värdemätare på en
organisations fasthet. Om en organisation skulle
bestå av bara slöfockar vore den föga
värd, ty då stannade den i växten och
glömde bort sina uppgifter. Om ingen
medlem av organisationen vill göra något,
gör organisationen ej något. Den blir ett
dött ting. Det är medlemmarna, som
skola ge organisationen liv. Det är varje
enskild medlems insats, som bestämmer
graden av organisationens livskraft. Tänk
på detta du, som har för vana att avsäga
dig alla uppdrag kamraterna vilja ge dig.
Du har ingen rätt att klandra andra, när
du själv aldrig gjort eller vill göra något
för organisationen. Ingen är okunnigare
än att han kan uträtta något. Ingen är
så okunnig, att han icke kan tala med sina
sina oorganiserade kamrater om
nödvändigheten att vara organiserad. Kanske
har din oorganiserade kamrat tagit
intryck av din likgiltighet för
organisationens arbete och därför står utanför.
Kanske har du någon gång sagt till dina
oorganiserade kamrater att organisationen ej
kan uträtta något. Då har du ju själv
försatt organisationen i en sådan ställning,
den organisation som du själv är medlem
av och som du borde göra allt för att
främja. Av ren tanklöshet har du
försvårat organisationens arbete. Du skapar
en mot organisationen avog stämning
bland dina oorganiserade kamrater, i
stället för att bland dessa skapa förståelse för
densamma. Du är med andra ord en lus
i organisationens päls.
Organisationen är intet självändamål.
Den är ett instrument, varmed du skall
förbättra din ställning. Betingelserna
härför skapar du själv. Det sker genom
målmedvetet och intresserat arbete,
genom att punktligt och utan knot betala
kontingenten och genom att utbreda
organisationstanken bland dina oorganiserade
kamrater. En organisation, som inom sig
hyser blott slöa och ointresserade
medlemmar, är ett tomt skal utan märg och
innehåll. Fackföreningen är den enda
värnaren om de intressen du har och därför bör
du vårda den utomordentligt väl. Redan
den omständigheten, att arbetsgivaren ser
på fackföreningen med allt annat än blida
ögon, bör för dig vara tillräckligt för att
förstå att du i denna har ett stöd. När
du talar nedsättande om fackföreningen
ler arbetsgivaren, ty han vet att du då i
lönekampen står på hans sida.
Den som icke är med mig, han är emot
mig, lär visst timmermanssonen en gång
ha sagt. Den som icke är med i
fackföreningen är dennas motståndare. Den som
sprider förklenande omdömen om den
organisation han tillhör, gör organisationen
större skada än om han stode utanför.
Lyckligtvis har det inom varje
organisation funnits tillräckligt många för
rörelsen intresserade personer, som förmått
föra organisationstanken framåt. Dessa
ha mycket att fordra av sina slöa och
ointresserade kamrater. Utan deras energi
hade senare tiders framsteg på skilda
områden helt uteblivit. Det fordras också
energi för att ej tröttna inför den
kompakta mur av oförstånd, som många
gånger kommer till synes. Men i medvetandet
om att ha bidragit till hela sin klass
höjande blir även den tyngsta arbetsbörda lätt.
Har man sedan en okuvlig tro på det
rättas slutliga seger, sporrar denna till
ytterligare ansträngningar. I organisationen
har rättens frö grott. Plantan kan föra en
tynande tillvaro, den kan aldrig dö. Den
tillföres ständigt ny livskraft. Av den
svagaste planta kan bli det största träd.
"Engelska tyger."
I en borgerlig huvudstadstidning ha vi
hittat efterföljande för genom
snittssvenskens kärlek för utländska varor mycket
karaktäristiska studie. När
borgarkvinnan skall köpa en bunt hårnålar för
”upp-pinning” av sina mer eller mindre sköna
lockar, så skall det vara ”franska” nålar.
Svenska nålar duger icke! Hon kan
naturligtvis icke avgöra om de nålar, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
