Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
53
åsikter hade han hämtat från Frankrike,
och språkskicklig som han var hade han
läst revolutionshistorien från 1789 i flera
olika editioner. Han hade genom dessa
studier bibringat sig den uppfattningen,
att han var ämnad till en svensk Marat
eller Danton.
En morgon någon dag efter
oroligheterna i Stockholm förenämnda år funno
”norrkopensarna”, då de vaknade, här och
var på husknutarna små papperslappar
uppspikade på vilka lästes:
”1 kväll hålles stort revolutionärt möte
i Korshagen kl. 8 e. m. Både rika och
fattiga böra infinna sig.
Marat.”
Korshagen var belägen utom stadens
område, varför stadspolisen icke hade
befogenhet att ingripa, men ett bud sändes
genast ut till länsmannen i Borg och Löt
med underrättelse om vad som förestod.
Denne blev både överraskad och rädd och
gav ofördröjligen fjärdingsmannen order
att infinna sig. Denne var emellertid sjuk,
varför vikarie måste anskaffas. Den
arme länsmannen hade ingen annan råd än
att begära hjälp av polismyndigheten i
staden.
När klockan började närma sig
åttaslaget, kom en och annan nyfiken och tittade
fram över gärdesgården vid stora
landsvägen. Några klevo över den låga stättan
och gingo ned för sluttningen mot
strömmen, men någon talare eller arrangör
syntes icke till. Den ena kvarten efter den
andra gick, men ingen lät höra av sig. Då
började den församlade menigheten,
bestående av ett par dussin av
yllevävarekå-ren, vilken arbetarekår den tiden ansågs
vara den radikalaste i staden, och ungefär
lika många från olika verkstäder, att
genom öronpinande visslingar giva sitt
missnöje tillkänna. Men ingenting hjälpte, den
anonyme inbjudaren, vars inkognito
ingalunda var obrutet, infann sig ej. Följden
blev att Mårten Glans, som genom
litteratur och samtal med kringvandrande
vävaregesäller var underkunnig om rörelserna
ute i Europa, måste upp och säga ett par
ord. Han talade med övertygelse och
eftertryck, och alla gingo belåtna därifrån.
Glans hade stor makt över arbetarna på
grund av sin omutliga redbarhet.
Med ”Marat” hade följande inträffat:
hans hustru Eleonora hade låst in honom
i ett vindskontor, tillhörande bostaden vid
Hospitalsgatan. Den finurlige
polischefen, som väl kände sina pappenheimare,
ägde kännedom om att Sjödin tuktades
med en mycket hård toffel. Han sände en
stadstjänare till Eleonora med den
förklaringen, att mannen komme att anammas,
halshuggas och steglas för upprorsförsök,
om hon ej togo vara på honom. Hon visste
genast sin skyldighet. ”Marat” lär ha
varit färdig att förflytta sig ut till
Korshagen, då han hindrades i sitt uppsåt av
Eleonora. Mårten Glans, som berörde
historien i många variationer, kände icke till
vad som vid tillfället förekom mellan
Eleonora och hennes man, men av de
anteckningar, som ännu finnas i förvar,
framgår emellertid att revolutionsmötet i
Korshagen anno 1848 avlöpte ungefär så
som här skildrats.
Svenskt konstsilke.
Under senare år har den textilfiber, vilken
benämnes konstsilke, tilldragit sig ett alldeles
särskilt intresse, och detta intresse har icke varit
begränsat till en trängre krets av vetenskapsmän
och tekniker utan sträckt sig jämväl ut bland den
stora allmänheten. Anledningen härtill är
givetvis såväl konstsilkets egenartade
framställningssätt som konstsilkeindustrins stora utveckling
under senare år samt framför allt den mångsidiga
användning, som konstsilke fått inom
textilindustrins olika områden.
Konstsilkets upphovsmän tänkte sig
visserligen från början, att den nya fibern skulle bliva ett
ersättningsmaterial för det dyrare, äkta silket,
men utvecklingen har visat, att man snarare måste
betrakta konstsilke som en ny textilfiber vid
sidan av de av åldern kända naturfiberna. Det
oaktat kan dock konstsilke icke sägas vara en
konkurrent till dessa senare utan en bundsförvant,
som genom sina egenskaper: smidighet, glans och
prisbillighet, bidragit att skapa nya
användningsmöjligheter för de gamla textila råmaterialen.
Ehuru tanken på att framställa en textilfiber
pa konstlad väg framfördes redan på 1700-talet,
dröjde det dock till slutet av förra seklet, innan
de många försöken ledde till resultat av praktiskt
värde. Bland de olika metoder för framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
