Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
75
Tisdagen den 2 oktober skulle fabriken
sättas igång, men därav blev intet, enär
arbetsgivaren och dennes organisation
förklarade, att endast två tredjedelar av de
strejkande vid arbetets återupptagande
kunde beredas arbete, ett villkor som de
strejkande icke ville finna sig uti.
Liksom de strejkande ansågo sig oförhindrade
att utan vidare nedlägga arbetet, kunna de
anse sig lika oförhindrade att icke
återupptaga detsamma.
Förbundets representantskap, som, då
det är samlat, är förbundets högsta
beslutande myndighet, beslöt vid sitt
sammanträde i Borås den 10 sistlidne september
förklara, ”att arbetsnedläggelsen strider
mot gällande stadgar; att den utgör ett
brott mot gällande arbetsavtal och att den
på grund härav endast åstadkommer
skada för förbundet och dess medlemmar”.
Hur än denna sorgliga historia
kommer att upplösas har denna maning till
arbetarna sitt berättigande: ”Vakten eder
för falska profeter!”
Om konstsilke och dess tillverkning.
Av civilingenjör N. W. Hörstadius.
Konstsilke har, som bekant, under
senare år tilldragit sig ett alldeles särskilt
intresse, och detta intresse har icke varit
begränsat till en trängre krets av
vetenskapsmän, tekniker och finansmän, utan
det har sträckt sig jämväl ut bland den
stora allmänheten. Anledningen härtill
är givetvis såväl konstsilkets egenartade
framställningssätt som
konstsilkeindu-strins lavinartade utveckling under senare
år samt framför allt den mångsidiga
användning, som konstsilke fått inom olika
områden av textil verksamhet.
Konstsilkets upphovsmän tänkte sig
visserligen från början, att den nya
fibern skulle bliva ett ersättningsmaterial
för det dyrare, äkta silket, men
utvecklingen har visat, att man snarare får
betrakta konstsilke som en ny textilfiber vid
sidan av de av ålder kända naturfibrerna.
Emellertid kan konstsilke icke sägas ha
blivit en konkurrent till dessa senare utan
en bundsförvant, som genom sina
egenskaper: smidighet, hög glans och
prisbillighet, skapat nya användningsmöjligheter
för de gamla textila råmaterialen.
Innan vi övergå till att närmare
studera de olika tillverkningsmetoder, som
tillämpas för framställning av konstsilke,
skola vi blicka något tillbaka i tiderna och
se, huru dessa metoder tillkommit och
ut
vecklats. Vi skola också med en del
siffror konstatera konstsilkeindustrins
enorma omfattning för närvarande.
Den första tanken på en textilfiber,
framställd på konstlad väg, framkastades
år 1734 av den franske vetenskapsmannen
Réaumur, vars namn är för evigt
förbundet med den 80-gradiga
termometerskalan. I ett av sina verk förklarar han, att
det måste vara möjligt att av gummilack
eller dylikt utdraga tillräckligt fina
trådar, eftersom — som han antog — äkta
silke endast utgjordes av fina trådar av
en hårdnad gummilösning. Detta var
dock endast ett antagande, en
problemställning, som länge fick vänta på en
slutgiltig lösning.
Mer än 120 år förgingo, innan
problemet åter upptogs till närmare behandling
av vetenskapsmännen. Vad man nu
strävade efter var att av ett cellulosahaltigt
material åstadkomma en lösning, varur
man sedan kunde återvinna — regenerera
— cellulosan i form av fina fibrer. Man
gjorde därvid försök med olika
lösningsmedel, och på 1880-talet lyckades man
uppnå vissa resultat av praktiskt värde.
Allt efter de olika metoder, som sedermera
under utvecklingens gång kommit till
användning, kan man särskilja mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
