Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ET AREN
77
göres av ren cellulosa eller ett
cellulosa-hydrat, såsom regenererad cellulosa
kallas, utan av en förening mellan cellulosa
och ättiksyra — cellulosaacetat. Man har
stannat vid denna förening på grund av
dess egenskaper; framför allt den, att
dess hållfasthet i vått tillstånd är
betydligt större än cellulosahydratets.
Emellertid förefinnas ännu stora svårigheter
ifråga om färgning av acetatsilke, enär
detsamma ej förmår upptaga de
färgämnen, som vanligen komma till användning
vid färgning av andra textilfibrer.
De ovan nämnda förfaringssätten ha
fått rätt olika praktisk och industriell
betydelse, såsom framgår av följande
uppställning :
1) Nitrocellulosaförf arandet 10 %,
2) Kopparoxidammoniakf örf arandet
5 %,
3) Viskosförfarandet 82 %,
4) Acetatförfarandet 3 % av
världs-tillverkningen.
Som synes är viskosförfarandet det
allmännast förekommande. Det är
därför också detta, som skall beskrivas mera
detaljerat i det följande. Innan så sker,
torde det dock vara på sin plats att
lämna några uppgifter, som belysa
världs-produktionen av konstsilke samt Sverges
tillverkning och import av denna
textil-fiber under senare år.
Beträffande världsproduktionens
tillväxt under senare år och dess omfattning
kan nämnas, att år 1925 tillverkades c:a
83 miljoner kg. konstsilke; under år 1926
kommer denna siffra att väsentlig
överskridas, och man antager att statistiken
för detta år skall uppvisa en produktion
inemot 100 milj. kg. Oaktat denna
års-kvantitet kan synas relativt stor, torde
man dock kunna våga förutsäga, att
produktionen skall ytterligare ökas med åren,
eftersom konstsilket för varje år erövrar
nya användningsområden inom
textilindustrin och produktionen av konstsilke
ändock är relativt ringa i förhållande till
världsproduktionen av bomull och ull,
vilken år 1925 uppgick till resp. 5,800 och
1,300 miljoner kg.
Vad Sverge beträffar, har
förbrukningen av konstsilke givetvis även här varit
i ständigt tilltagande, vilket tagit sig
ut
tryck i dels en årligen ökad import av
konstsilke, dels en expansion av den
inhemska tillverkningen. De härmed
sammanhängande förhållandena rörande
importen och de data rörande produktionen
av inhemskt konstsilke återfinnas i
nedanstående tablå.
A.-b. Svenskt konstsilkes produktion:
År 1923 ....................... 30,000 kg.
„ 1924 .................. 62,000 „
„ 1925 .................. 90,000 „
„ 1926 ................. 110,000 „
Sverges import från olika länder
under år 1925 framgår av följande
sammanställning :
Kg. %
Tyskland ................. 69,803 20,8
Holland .................. 16,886 5,0
Belgien ................... 8,798 2,6
Storbritannien . 123,034 36,6
Frankrike......... 3,260 1,0
Italien .................. 65,338 19,5
Schweiz .................. 25,545 7,6
övriga länder . . 23,347 6.9
Summa 336,011 kg. 100,0
Konstsilkefabrikation enligt
viskosmetoden.
Råmaterialet vid denna fabrikation —
liksom vid övriga framställningsmetoder
— utgöres antingen av blekt sulfitcellulosa
eller bomullsavfall, s. k. linters. Det
senare materialet är visserligen
fördelaktigare ur den synpunkten, att det giver
upphov till ett silke av bättre kvalitet, men det
har ändock icke fått någon större
användning på grund av högre
anskaffningskostnader. Det ojämförligt mesta konstsilket
framställes därför av blekt sulfitmassa.
Beträffande fordringarna på en för
konstsilkefabrikation lämplig cellulosa må
nämnas att den skall vara framställd av tät
och hård granved, att den skall vara
behandlad med stor varsamhet såväl vid
kokningen som vid blekningen samt
framför allt att den skall vara ensartad.
Eftersom det är av stor betydelse, hur
själva utgångsmaterialet eller veden är
beskaffad, och detta i sin tur beror på de
förhållanden, under vilka träden växa, har
Sverge, Norge och Finland, liksom ock Ca-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
