- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
85

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTIL ARB ET AREN 77 göres av ren cellulosa eller ett cellulosa-hydrat, såsom regenererad cellulosa kallas, utan av en förening mellan cellulosa och ättiksyra — cellulosaacetat. Man har stannat vid denna förening på grund av dess egenskaper; framför allt den, att dess hållfasthet i vått tillstånd är betydligt större än cellulosahydratets. Emellertid förefinnas ännu stora svårigheter ifråga om färgning av acetatsilke, enär detsamma ej förmår upptaga de färgämnen, som vanligen komma till användning vid färgning av andra textilfibrer. De ovan nämnda förfaringssätten ha fått rätt olika praktisk och industriell betydelse, såsom framgår av följande uppställning : 1) Nitrocellulosaförf arandet 10 %, 2) Kopparoxidammoniakf örf arandet 5 %, 3) Viskosförfarandet 82 %, 4) Acetatförfarandet 3 % av världs-tillverkningen. Som synes är viskosförfarandet det allmännast förekommande. Det är därför också detta, som skall beskrivas mera detaljerat i det följande. Innan så sker, torde det dock vara på sin plats att lämna några uppgifter, som belysa världs-produktionen av konstsilke samt Sverges tillverkning och import av denna textil-fiber under senare år. Beträffande världsproduktionens tillväxt under senare år och dess omfattning kan nämnas, att år 1925 tillverkades c:a 83 miljoner kg. konstsilke; under år 1926 kommer denna siffra att väsentlig överskridas, och man antager att statistiken för detta år skall uppvisa en produktion inemot 100 milj. kg. Oaktat denna års-kvantitet kan synas relativt stor, torde man dock kunna våga förutsäga, att produktionen skall ytterligare ökas med åren, eftersom konstsilket för varje år erövrar nya användningsområden inom textilindustrin och produktionen av konstsilke ändock är relativt ringa i förhållande till världsproduktionen av bomull och ull, vilken år 1925 uppgick till resp. 5,800 och 1,300 miljoner kg. Vad Sverge beträffar, har förbrukningen av konstsilke givetvis även här varit i ständigt tilltagande, vilket tagit sig ut tryck i dels en årligen ökad import av konstsilke, dels en expansion av den inhemska tillverkningen. De härmed sammanhängande förhållandena rörande importen och de data rörande produktionen av inhemskt konstsilke återfinnas i nedanstående tablå. A.-b. Svenskt konstsilkes produktion: År 1923 ....................... 30,000 kg. „ 1924 .................. 62,000 „ „ 1925 .................. 90,000 „ „ 1926 ................. 110,000 „ Sverges import från olika länder under år 1925 framgår av följande sammanställning : Kg. % Tyskland ................. 69,803 20,8 Holland .................. 16,886 5,0 Belgien ................... 8,798 2,6 Storbritannien . 123,034 36,6 Frankrike......... 3,260 1,0 Italien .................. 65,338 19,5 Schweiz .................. 25,545 7,6 övriga länder . . 23,347 6.9 Summa 336,011 kg. 100,0 Konstsilkefabrikation enligt viskosmetoden. Råmaterialet vid denna fabrikation — liksom vid övriga framställningsmetoder — utgöres antingen av blekt sulfitcellulosa eller bomullsavfall, s. k. linters. Det senare materialet är visserligen fördelaktigare ur den synpunkten, att det giver upphov till ett silke av bättre kvalitet, men det har ändock icke fått någon större användning på grund av högre anskaffningskostnader. Det ojämförligt mesta konstsilket framställes därför av blekt sulfitmassa. Beträffande fordringarna på en för konstsilkefabrikation lämplig cellulosa må nämnas att den skall vara framställd av tät och hård granved, att den skall vara behandlad med stor varsamhet såväl vid kokningen som vid blekningen samt framför allt att den skall vara ensartad. Eftersom det är av stor betydelse, hur själva utgångsmaterialet eller veden är beskaffad, och detta i sin tur beror på de förhållanden, under vilka träden växa, har Sverge, Norge och Finland, liksom ock Ca-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free