- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVI. 1929 /
39

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

35

våld mot en kvinna, men ännu mera
föraktligt blir det i en sådan ställning en
verkmästare vid en stor fabrik intager.
Hans namn är Alfred Ählander och må
han då offentligen brännmärkas såsom
niding.

Alternerande med Linväveriets
arbe-terskor hålla även Bergs bolags väverskor
möten varje dag å klubbens lokal. Även
de hava genom en deputation till
disponenten skriftligen framställt sina
fordringar, vilka äro, som ovan sagts, mycket
blygsamma.”

Hurudant betraktelsesättet var bland
arbetsgivarna i Norrköping vid denna tid,
framgår nogsamt av verkmästare
Åhlan-ders uppträdande mot en av de kvinnliga
deputerade. Hugg och slag och
våld-täcktsförsök hörde för övrigt till
ordningen för dagen. Det är därför med en viss
tillfredsställelse man noterar att även
undantag funnos — som man ser av
efterföljande notis i ”Proletären” fredagen den
2 maj:

”Till fabrikör Hagberg inlämnades i
onsdags av därvarande väverskor
följande skrivelse, på vilken svar väntas i dag,
fredag. Vi hoppas svaret blir
tillfredsställande :

”Till herr fabrikör Hagberg!

Till följd av att våra livsförnödenheter
under det sista året betydligt fördyrats,
är det oss alldeles omöjligt att få livets
torftigaste uppehälle för den ringa lönen
för vårt arbete, som vi nu åtnjuta. I
denna bekymmersamma ställning, veta vi ej
annan råd, än att vördsamt hänvända oss
till eder, herr fabrikör, i hopp om att ni
ej skall vägra oss följande förhöjningar:

Vi önska, att få 14 öre för vitt
kamgarn och mohär.

Vi önska, att få 13 öre för allt mörkt
ylle.

Vi önska, att få 14 öre för alpacka.

Vi önska 50 öre per dag, när vi få
vänta på arbete.

Vi önska få 6 kr. utbetalt i veckan åt
alla de av oss, som efter ovan önskade
beräkning förtjäna 6 kr. i veckan.

Med utmärkt högaktning

Samtliga väverskor.”

Som ett P. S. kunde ”Proletären” med
spärrad stil samma dag meddela, att de
begärda fordringarna vid Hagbergs
fabrik voro beviljade, och därmed var
inledningen gjord till den eftergiftspolitik, helt
och hållet en följd av Janhekts kraftiga
och bestämda uppträdande, som vid de
därpå snabbt följande underhandlingarna
karaktäriserade arbetsgivarnas hållning.
Man hade sannerligen svårt att känna
igen dessa från deras ursprungliga
karskhet med ”Norrköpings Tidningars”
värdefulla understöd, när de slutligen
under-skrevo underhandlingsprotokollet.

Naturligtvis väckte denna för
Norrköpings vidkommande enastående
arbetsned-läggelse oerhörd uppmärksamhet i staden.
Första maj stod för dörren, och då
väntades fullkomligt uppror, om inte något
ändå värre. Då Linväveriet den 15 april i
”Norrköpings Tidningar” började
annonsera efter väverskor, uppstod visserligen
litet oro, förklarligt nog, bland de
strejkande kvinnorna, men över förväntan fort
lyckades Janhekt lugna dem. Han skrev
natt och dag, fyllande tidningen med
strejkmaterial, och otaliga råkade ut för
hans svidande gissel. I ledaren den 18
april skrev han i mera allmänna drag
följande:

”Arbetare! De strejkande
väverskorna, som, efter att de med ungdomens kraft
och ålderdomens seghet dragit strån till
klassamhällets parasitklass stora stock, nu
nödgats strejka, måste ni av alla krafter
understödja. Det är ej endast dem det
gäller; det gäller även eder och edra barn.
Duka de under i sin kamp för rättvisa och
bröd, då skall nederlaget även drabba
eder. Då skall det hänsynslösa
storkapitalet triumfera.

Under denna kamp gäller ej rätt och
orätt i vanlig mening. Makten och
uthålligheten skall fläta lagerkransen. De
strejkande, som ej förut varit
organiserade, lägga en beundransvärd enighet,
förenad med ett värdigt uppträdande, i
dagen. Nå, vad är då naturligare än att ni
alla, som lida under förtryckets ok, offra
åt dem en liten skärv. Strejken har redan
gjort sin nytta, icke för de strejkande
ännu, men för eder. Arbetarna vid
sockerbruket ha fått löneförhöjning, likaså
ar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1929/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free