Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
55
sex månader för arbetare över 18 år och tre
månader för arbetare under 18 år, äro undantagna
ifrån de i avtalet fastställda lönerna. Under
dessa första 3 resp. 6 månader äger Ni följaktligen
att avlöna Edra arbetare pä sätt, Ni kan träffa
överenskommelse med dem om. För tiden
därefter är Ni emellertid förpliktigad följa de
bestämmelser, som i avtalet finnas utsagda
beträffande grunderna för avlöningen. Där finnes bl.
a. utsagt, att, i det fall att såväl manliga som
kvinnliga arbetare sysselsättas med samma
arbete, beräknas ackorden efter den kvinnliga
timlönen och produktionen, varvid de manliga
arbetarna skola beredas tillfälle att utfylla sin
arbetsförtjänst genom att tilldelas arbete å större,
tyngre eller- flera maskinenheter eller, där detta icke
låter sig göra, på annat sätt, företrädesvis genom
premieackord eller- visst tillägg pr timme. Den
i det här fallet föreliggande omständigheten, att
vävarna själva gått med på att arbeta efter det
kvinnliga ackordet, kan ej efter nya lagen om
kollektivavtal fritaga Eder från skyldigheten att
följa avtalet. Vad här ovan sagts gäller i det fall
att arbetarna äro’ anslutna till Svenska
Textilarbetareförbundet.
För den händelse att arbetarna äro
oorganiserade eller anslutna till annat förbund, äger Ni
teoretiskt sett rättighet att med dem
överenskomma om de löner, Ni kan finna för gott. Med
hänsyn till den splittring och de frön till
missnöje, som skulle uppstå ifall en arbetsgivare
till-lämpade olika bestämmelser för organiserade och
oorganiserade arbetare, ha vi emellertid funnit
det lämpligt att tillråda våra medlemmar att
till-lämpa riksavtalet för samtliga arbetare oavsett
om arbetarna äro organiserade eller ej.
På grund av vad här ovan anförts vilja vi
tillråda Eder att antingen avskeda här
ifrågavarande manliga vävare eller också för dem
till-lämpa avlöningsbestämmelser i enlighet med de
grunder, som finnas fastställda i riksavtalet.”
Sjuntorp.
Härvarande textilarbetarefackförening,
för-bundsavdelningen n:r 82, omfattar arbetarna vid
A.-B. Sjuntorps textilfabrik, bomullsspinneri,
tyg-och bandväveri med omkring 500 arbetare. I
likhet med många andra textilfabriker i landet kån
fabriken för närvarande ej upprätthålla driften i
full utsträckning. Fabriken har omkring 35,000
spindlar. En mindre del av garnproduktionen
förbrukas av fabrikens eget väveri, som nu hålles
igång i full utsträckning, medan övrig produktion
är avsedd till försäljning. Invid fabriken har
bolaget cirka 300 tunnland jord, som brukas av
bolaget, med en häremot svarande djurbesättning,
bl. a. ett 80-tal nötkreatur och 26 hästar. De för
lantbruket anställda arbetarna, ett 20-tal, vilka
även utföra all transport från och till fabriken,
erhålla en timlön i ett för allt av 40 å 45 öre.
Ifrågavarande arbetare, som för en 8 å 9 år
sedan gjorde ett misslyckat försök att bilda en
fackförening, voro av avdelningen kallade till
möte söndagen den 12 sistlidne maj, varvid
förbundets förtroendeman hr G-ust. Janzén höll
före
drag rörande fackföreningsrörelsen och dess
betydelse för arbetarna. Samtliga förenämnda
arbetare begärde och erhöllo inträde i avdelningen.
Omedelbart härefter förhandlade
förtroendeman-nn jämte avdelningens ordförande med fabrikens
disponent rörande arbetarna och deras anslutning
till avdelningen och förbundet. Detta emedan
arbetarna befarade att deras åtgärd att organisera
sig möjligen skulle komma att uppfattas av
fabriksledningen på det sättet, att trakasserier i en
eller annan form borde utövas. Disponenten
förklarade emellertid, att alla farhå.gor i detta
avseende voro fullkomligt ogrundade. Arbetarnas
löne- och arbetsvillkor komma snarast möjligt
att ordnas genom förhandlingar mellan
huvudorganisationerna.
Älvängen.
Arbetarna vid P. A. Carlmarks Tågvirkes- och
Bindgarnsfabrik härstädes ha bildat fackförening
med anslutning till Svenska
Textilarbetareförbundet från och med den 15 mars innevarande år.
Föreningen erhöll förbundsnumret 120. Vid
fabriken sysselsättas 108 arbetare, varav 66 manliga
och 42 kvinnliga. Avdelningen har begärt
förbundsstyrelsens tillstånd att få träda i
underhandling med arbetsgivaren i och för fastställande
av kollektivt löne- och arbetsavtal vid fabriken.
Sådant tillstånd har lämnats, och förslag till
nämnt avtal är godkänt av såväl förbundsstyrelsen
som avdelningen. Arbetsgivaren är oorganiserad.
Vid fabriken, vars arbetare hittills varit
oorganiserade, har icke funnits någon vare sig muntlig
eller skriftlig överenskommelse om löner eller
övriga arbetsvillkor. Arbetsvillkoren ha sålunda
varit helt godtyckliga.
Skene.
Den avtalsstridiga strejken vid Kungsfors
fabriker har fått ett rättsligt efterspel.
Textilarbetaren David Larsson har nämligen stämt
textilarbetaren Frans Hallbäck med yrkande att
Hallbäck måtte ”dömas till ansvar och
skadestånd för det han vid upprepade tillfällen och
särskilt söndagen den 14 oktober 1928 under ett
fackföreningsmöte yttrat, att Larsson vore
strejkbrytare”.
Då målet senast förekom avlämnade Larssons
rättegångsbiträde följande skrift:
”G-enom de i målet avhörda vittnenas
berättelser är till fullo styrkt, att svaranden den 14 okt.
1928 å möte med avd. 50 av Svenska
Textilarbe-tafeförbundet om käranden Larsson yttrat, att
han vore strejkbrytare, likaså har genom vittnena
styrkts, att andra personer än
avdelningsmed-lemmar varit närvarande å mötet, samt att
fönster och dörrar till möteslokalen varit öppnade
under mötet. Enligt kärandens uppfattning utgör
beskyllningen att vara strejkbrytare en svår
ärekränkning, i all synnerhet som beskyllningen
blivit på grund av de med densammas
utslungande förknippade omständigheterna spridd över
snart sagt hela Sverge. Att ifrågavarande
be-skyllan måste anses som ärekränkning,
medföran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
