Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
21
från arbetarnas sida. Det är självklart
att en chef, som är i besittning av en
sådan kapacitet, inger arbetarna en
berättigad respekt. De äro imponerade av att
kunna säga, att chefen är första och sista
man i arbetet. En sådan chef kan, om så
höves, gärna vara sträng i arbetet utan
att arbetarna känna sig kränkta. Den
ordning beträffande ledareskapet inom
svenskt näringsliv i allmänhet, som så att
säga vunnit hävd, torde kanske i någon
mån förklaras därmed, att vår läggning
ännu ej är tillräckligt utvecklad för
intensivt detaljarbete i själva ledandet av
produktionen. Vi äro påtagligen mera
lagda för det stora övervakandet och
skötandet av affärer, att sälja varor till
bästa möjliga pris. Är detta riktigt, blir
det förhållandet förklarligt, att de flesta
textilföretag, av vilka större delen hittills
varit och ännu äro s. k. familjebolag, ha
en ”kronprins” att träda i sin fars ställe,
bli chef, även om han icke är lämplig och
saknar förmåga att inhämta erforderliga
kunskaper för ett textilföretags skötande.
Otvivelaktigt kommer textilindustrin att
nödgas inse nödvändigheten av att förse
sig med verkligt kunniga driftsledare och
betala dessa sådana löner, som deras
duglighet betingar. Detta var några
kritikpunkter, och jag tillåter mig framföra
ännu ett par.
Ingenjörer och verkmästare i textilindustrin.
Beträffande ingenjörerna,
verkmästarna och med dem jämställda i
textilindustrin kan man med fog säga, att
-dessa intaga en synnerligen klämd
ställning mellan å ena sidan arbetarna och å
andra sidan fabriksledningarna, en av de
besvärligaste ställningarna i alla
arbetsföretag. Att det ofta måste uppstå
irritationsmoment för en sådan person är
självklart, moment som kunna irritera
både dag och natt. Han hetsas från
arbetsledningen, ställes till ansvar för att
det ej blir mycket producerat eller
tillräckligt gott arbete utfört. Från
arbetarnas sida ställes han till ansvar för
dåligt arbetsmaterial och i anledning härav
dålig arbetsförtjänst. Det gäller
framför allt för honom att i alla situationer
vara behärskad. Saknas denna förmåga
blir han icke milt bedömd av arbetarna.
Arbetarna bilda sig rätt snart en
uppfattning om arbetsledares lämplighet för sin
uppgift. Är han av naturen ej begåvad
med ett lugnt och jämnt temperament
gent emot arbetarna blir han, trots
duglighet i övrigt, ansedd som en mindre god
arbetsledare. I fråga om olämpliga
arbetsledare inom textilindustrin är mycket
att erinra på arbetaresidan. Uppenbart
är att ändringar till det bättre med tiden
måste vidtagas. Det är icke nog med att
arbetsledningarna bibringas praktiska
och teoretiska kunskaper, de måste även
utbildas för den viktiga uppgiften som
består i handhavandet av
arbetsledningen. Det kan icke anses vara riktigt
eller för produktionen givande, att dessa
personer, utan annan utbildning än vad
en skola och en kortare tids praktik
lämnar, sättas på ledareposter. Skolorna äro
icke inrättade så, att någon prövning av
elevernas förutsättningar för
ledareskapet förekommer. När man antager en
person till arbetsledare tages i allmänhet
endast hänsyn till skolbetyg, meriter och
relationer, icke till dugligheten som
arbetsledare. Även i detta avseende
kommer säkerligen textilindustrin, liksom
andra industrier, att med tiden få inse
nödvändigheten av att tillgodose kravet på
verkligt goda arbetsledare. En
arbetsledare måste bringas att förstå betydelsen
av den viktiga egenskapen att kunna öva
rättvisa gent emot arbetarna, absolut
rättvisa utan prutmån och utan hänsyn
till någon annan. Är en arbetsledare i
besittning av denna egenskap, vill jag
försäkra, att han får auktoritet bland
arbetarna. Iakttager han omutlig rättvisa
gent emot företaget, arbetarna och sig
själv, få arbetarna den bestämda
uppfattningen, att han är en reel karl, som vill
rättvisa och som själv är rättvis.
Rationalisering och samförstånd.
Frågan om rationalisering av arbete
och arbetsmetoder är i dag en rätt så
aktuell fråga, icke endast för arbetsgivarna
utan även för arbetarna. Alla
förnuftiga arbetare se i rationaliseringen
ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
