Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEXTIL ARBETAREN
Holming bl. a.: Ӏr det meningen Ni skall
taga av mig västen också edra djävlar.”
Trots sådana uttryck torde nog
kunna sägas, att Holming troligen icke
fällde detta yttrande för att direkt markera
sitt motstånd mot arbetarnas krav, han
ville säkerligen endast inskärpa hos
delegerade, att det var han som bestämde över
företaget. Inom parentes kan sägas att
Holming nog var mera generös än övriga
fabrikanter. Han utbetalade nämligen
under alla år s. k. julpengar åt arbetarna,
vilka utgingo efter den tid vederbörande
haft anställning inom företaget. Ävenså
erhöllo i företaget anställda äldre arbetare
ersättning vid sjukdom och utbetalades
vid vissa tillfällen gratifikationer.
Beträffande dessa förmåner utgå de allt
fortfarande vid företaget.
Avdelningen arbetade rätt lugnt fram
till tiden, då storstriden 1909 utbröt.
Huru många som voro organiserade vid
fabriken vid detta tillfälle lämna
tillgängliga handlingar icke besked om. Det enda,
som säges i förbundets
verksamhetsberättelse för 1909, är att av de 185, som före
striden arbetade vid fabriken, fortsatte 5
att arbeta även under konflikten.
För Lana arbetare liksom för övriga
textilarbetare pågick denna strid i 9
veckor. Att påkänningen var ganska stark
torde man förstå om man betänker att
arbetarna under hela den tid striden pågick
endast erhöllo ett sammanlagt
understöds-belopp av 7 kronor. Med tanke härpå
torde man kunna säga, att den kritik, som
riktats mot förbundsledningen under
innevarande års strid, då denna såg sig
nödsakad minska understödet för att kunna
hålla ut längre, var helt omotiverad.
Utan att förringa textilarbetarna vid
övriga textilfabriker härnere torde man
nog kunna säga, att medlemmarna i
avdelning 64 voro i besittning av större
målmedvetenhet än dessa. Då övriga
avdelningar efter storstriden nedlade
verksamheten arbetade 64 :an vidare, och lyckades,
säkerligen många gånger med stor
ansträngning, hålla medlemmarna samlade.
Åren efter storstriden fram till 1914 var
intresset för avdelningen kanske inte så
påfallande stort. Anledningen härtill
torde väl vara att söka i nederlaget från 1909
efter vilket arbetarna hade svårt att åter
göra sig gällande. Under åren 1915 fram
till 1920 gjorde en annan omständighet sig
gällande, som på sitt sätt satte spår efter
sig. Genom kriget blev det nämligen
svårt för företagen att få tillräckligt med
råmaterial för produktionen, varför
arbetsstyrkan blev väsentligt reducerad. Vid
vissa tillfällen kunde fabriken endast
sysselsätta omkring 25 personer. Att
avdelningen blev lidande härpå är uppenbart.
Efter sistnämnda år blev
råvarutillgången ökad. Samtidigt härmed blev ny
arbetskraft intagen och kunde
avdelningen vid årets slut räkna ett 70-tal
medlemmar. Att nämna något om senaste
tioårsperiod är knappast nödvändigt. Vad som
kan sägas är att arbetstillgången varit
rätt växlande. Vissa tider har sålunda
arbetstiden varit inskränkt till 3 och 4
dagar i veckan samt vid andra har full tid
tillämpats. Att detta på visst sätt
inverkat på avdelningens förmåga att hävda
arbetarnas intressen är uppenbart. Trots
alla svårigheter har man sökt värna sin
organisation och har detta nog i största
utsträckning lyckats.
Efter den i år avslutade lönerörelsen
torde man nog kunna säga, att arbetarna
tillfullo lärt sig värdesätta organisationen.
Den nyligen avslutade ackordsrevisionen
har nämligen tillfört arbetarna bättre
ac-kordsförtjänster än tidigare och har även
en rättvisare fördelning i ackorden
uppnåtts. Genom bättre arbetstillgång ha
flera arbetare vunnit anställning och har
därigenom medlemsantalet i avdelningen
ökats. Av fabrikens omkring 135
arbetare tillhör ett 130-tal avdelningen varför
man kan säga, att praktiskt taget samtliga
tillhöra organisationen.
En verksamhetsberättelse som denna
skulle icke vara fullständig, om man icke
skulle nämna några tacksamhetens ord åt
de medlemmar, som vid alla tillfällen ställt
sin kraft till avdelningens förfogande.
Främst bland dessa ha vi då att nämna
avdelningens allt i allo, Johan Svensson,
vilken varit med i styrelsen alltsedan 1907.
Under nästan hela denna tid har han haft
hand om avdelningens finanser, och att
han väl förvaltat sitt pund torde
avdelningens kassabehållning bära vittne om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
