Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
Sjukvårdsersättningarna inför
arbetsdomstolen.
I riksavtalet för textilindustrin
stadgas, att beträffande läkarvård, sjukvård
och medicin nu gällande bestämmelser
fortfarande skola tillämpas så länge de i
den nuvarande sjukkasselagen stadgade
grunderna ang. sjukkasseverksamheten
bibehållas oförändrade. Den 26 oktober
förra året gjorde Sveriges
Textilindustriförbund i skrivelse tilll Svenska
Textilarbetareförbundet gällande, att denna
bestämmelse skulle tolkas så, att
hittillsvarande förmåner i detta avseende
automatiskt skulle upphöra den 1 januari
1932, då den nya sjukkasselagen trädde
i kraft. I skrivelsen meddelades, att
Textilindustriförbundet från nämnda datum
betraktade sina medlemmar lösta ifrån
förpliktelserna att utgiva ifrågavarande
förmåner. Vårt förbund bestred i en
svarsskrivelse denna uppfattning och
gjorde gällande, att ett dylikt upphörande
av arbetsgivarnas skyldighet att utgiva
sjukvårdsersättning endast kunde komma
ifråga, därest en allmän och obligatorisk
sjukförsäkring genomfördes. Vidare
gjordes från vår sida gällande, att även
om ikraftträdandet av en ny sjukkasselag
i och för sig skulle kunna sägas medföra
en sådan förändring av hittillsvarande
grunder för sjukkasseverksamheten, att
arbetsgivarna på den grund kunde anses
lösta från sina avtalsenliga förpliktelser
att utgiva sjukvårdsersättning, så kunde
upphörandet av nämnda förpliktelser
dock icke komma ifråga förrän den nya
lagstiftningen vore fullt genomförd. Den
av riksdagen beslutade omorganisationen
av det frivilliga sjukkasseväsendet skall
emellertid icke vara fullt genomförd
förrän den 1 januari 1935 och den del av
lagstiftningen, som för arbetarna har den
största betydelsen, nämligen
bestämmelsen om sjukkassas skyldighet att betala
läkarvård, sjukhusvård och medicin, trär
der icke i kraft förrän den 1 januari 1938.
Den 30 november hölls en underhandling
mellan huvudorganisationerna, varvid
även Svenska Vävlagareförbundet, De
Förenade Förbunden och Svenska
Maskinist-, Eldare- och Reparatörförbundet
vo
ro representerade. Någon uppgörelse
kunde icke träffas, varför Sveriges
Textilindustriförbund sedermera instämde
vårt förbund jämte de tre övriga
förbunden till arbetsdomstolen, med yrkande att
denna måtte förklara
Textilindustriförbundets medlemmar från den 1 januari
1932 lösta från förpliktelserna att utgiva
i riksavtalets § 13 mom. 1 nämnd
ersättning. Arbetsdomstolen avkunnade den 30
dec. ett utslag, vari arbetsgivarepartens
talan ogillades. Utslaget ifråga hade
följande lydelse:
”Av utredningen i målet måste anses framgå,
att de avtalsslutande parterna vid den
ifrågava-rande bestämmelsens tillkomst år 1914 utgått från
det antagandet, att inom icke alltför långt
avlägsen framtid en lagstiftning skulle komma till
stånd, byggd på principen om allmän sjukförL
säkring och antagligen också på bidragspllkt från
arbetsgivarnas sida. Det är därför också
sannolikt, att parterna eller i varje fall arbetarna vid
bestämmelsens första avfattning tänkt på det fall,
att arbetarna genom lagstiftning skulle komma
att utan större kostnad för dem själva i huvudsak
beredas de fördelar i fråga om läkarvård och
sjukvård, som tills vidare tillförsäkrats dem genom
kollektivavtalet. Under tiden efter 1914 års
kollektivavtal kom emellertid lagstiftningsfrågan i
väsentligt annat läge. Redan i den s. k.
social-försäkringskommitténs år 1919 avgivna förslag
om allmän obligatorisk sjukförsäkring hade man
avstått från tanken på en bidragspllkt från
arbetsgivarna utom i vissa särskilt hälsofarliga
yrken. En lagstiftning, byggd på detta förslag,
skulle för de försäkrade hava medfört avsevärt större
egna kostnader än man antagligen tänkt sig vid
tillkomsten av 1914 års avtal. På grund av
kostnadsskäl ansågs nämnda förslag över huvud icke
kunna läggas till grund för lagstiftning, och från
1925 Inriktades lagstiftningsförsöken på en
omläggning och förbättring av den frivilliga
sjukkasseverksamheten. Oaktat denna successiva
förskjutning i lagstiftningsfrågans läge har den
ursprungliga avtalsbestämmelsen utan ändring i
principiellt avseende bibehållits vid senare
avtals-regleringar. Det är tydligt, att man härvid på
arbetsgivarsidan utgått från att även en
förbättrad sjukkasselagstiftning skulle medföra den
verkan, som förutsättes i avtalsbestämmelsen.
Häråt gavs särskilt uttryck, när
Textilindustriförbundet i samband med avtalsförhandlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
