Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
63
Till sin etiska läggning var Plato dock
i allt en av antikens allra största kritiska
idealister; vare sig den råa spartanska
militarismen, det hänsynslösa spartanska
utsugningssystemet eller det aténska
folkväldet tilltalade honom. I sin idealstat
indelade han överklassen i två
avdelningar, krigarna och regenterna. Endast de
sistnämnda skulle regera och de skulle
vara filosofer. Krigsmannaadelns
herravälde ansåg Plato lika fördärvbringande
som folkväldet, varvid man har att
minnas, att folket bestod av fria
tiggarprole-tärer.
Någon stor politiker blev Plato aldrig,
ehuru han uppfunnit ett eget politiskt
system. Endast vid ett par tillfällen
försökte han. att få sitt system förverkligat.
Plato var framförallt filosof.
F. J—n.
Rationaliseringen och arbetstiden.
Vid Textilarbetareinternationalens
generalråds sammanträde i Karlsbad den 25
—26 augusti i år antogos följande
resolutioner rörande dels rationaliseringen, dels
arbetstiden:
Rationalisering.
De organiserade textilarbetarna ha
ingenting att invända mot
rationaliserings-metoder, vilka
1. göra maskinerna fulländade,
2. förbättra arbetsmetoderna,
3. skapa bättre förutsättningar för
varans avsättning, eller
4. medelst vetenskapliga arbetsmetoder
öka produktionen men samtidigt
minska tröttheten och befordra arbetarnas
hälsa och välbefinnande, på grund av
att arbetet blir angenämare.
Vi äro och förbliva dock hårdnackade
motståndare till införandet av metoder,
vilka
1. förvandla arbetaren till blott en
maskin, som rör sig automatiskt och för
vilken det dagliga arbetet icke är
någon glädje,
2. med klocka kontrollera mänskliga
väsen som varven på ett hjul, utan
hänsynstagande till det mänskliga
elementet,
3. för en hel arbetsdag vilja använda
sådana normer, som endast lämpa sig
för koncentrerat arbete under kortare
tid,
4. öka den kroppsliga och andliga
tröttheten hos arbetarna.
Mot dessa senare metoder, som enligt
vår åsikt felaktigt betecknas med ordet
rationalisering, komma vi att med all kraft
protestera och med alla till buds stående
medel kämpa.
40-timmarsveckan,
Vi önska få till stånd en internationell
överenskommelse i och för införande av
40-timmarsvecka, vilket vore en riktig
ra-tionaliseringsåtgärd under den nuvarande
krisen, och ansluta vi oss i detta
hänseende till Fackföreningsinternationalens krav.
Vi hoppas, att efter införandet av
40-tim-mars arbetsvecka det som ett villkor för
dess användning inom textilföretagen
sättes, att mer än fyra timmars oavbrutet
arbete icke får förekomma, detta för att
en överdrivet lång arbetsperiod icke
otillbörligt tröttar ut våra textilarbetare.
Industriförbundsplanens
förverkligande.
Inom de olika sjöfolksorganisationerna
— Sjömans-Unionen, Eldare-Unionen,
Sjöfarande Kvinnors Förening, Svenska
Amerikalinjens Intendenturpersonals
Förening och Nya Stewartföreningen — har
omröstning ägt rum rörande ett förslag
till sammanslagning av de olika
sjöfolksorganisationerna till ett enda fackförbund.
Omröstningen har givit stor majoritet för
sammanslagning. Det nya förbundet, som
kommer att ha cirka 15,000 medlemmar,
skall heta Svenska Sjöfolksförbundet.
Vid Svenska Hatt- och
Pälsindustriar-betareförbundets kongress, som hölls den
23 och 24 juli, beslöts med 27 röster mot
25 att förbundet fr. o. m. den 1 januari
1933 skall uppgå i Svenska
Beklädnadsar-betareförbundet. Beklädnadsarbetareför-bundet har cirka 14,500 medlemmar och
”Hatt- och Päls” cirka 2,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
