Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
65
Tvist om ackordsprislistas giltighet
inför arbetsdomstolen.
Vid Aktiebolaget Skånska Yllefabriken
i Kristianstad användes för fabrikation
av ylletyger dels automatiska vävstolar
och dels vävstolar av en äldre typ, s. k.
vanliga vävstolar. I mellan bolaget och
förbundsavdelningen n :r 30 upprättad
ackordsprislista av den 3 juni 1931 finnes
upptagna dels vävackord, dels särskilda
ackord för noppning och lagning av
ifrågavarande tyger. I listan finnes dessutom
intagen en bestämmelse av följande
lydelse: ”Lagning av kamgarnsstyck från
helautomatiska vävstolar betalas med 90 %”.
Vid denna ackordsprislistas upprättande
vävdes på de automatiska stolarna
huvudsakligen vita kamgarnstyger. Sedermera
började man även väva melerade och
andra kamgarnstyger, och den 6 september
1932 upprättades särskilda vävackord för
åtskilliga melerade tyger, vävda på
automatiska vävstolar. Dessa intogos i en
ny-upprättad ackordsprislista, vilken även
annan innebörd än dess ordalydelse
sålunda ger vid handen. Om visst
ackords-pris uppsagts i den ordning som i § 7
punkt 1 b) sägs och endera parten
påyrkar annat ackordspris, måste det alltså
avtalsenligt åligga den andra parten att
träda i förhandling för att söka träffa
uppgörelse om nytt ackordspris. Kan
överenskommelse i sådant hänseende ej
uppnås, inträder den påföljd som i punkt 2
an-gives.
Det är emellertid i målet ostridigt, att,
sedan från fackföreningens sida det i
fastställd ackordsprislista upptagna ackordet
för stripsning blivit vederbörligen
uppsagt, bolaget vägrat ingå på förhandling
om nytt ackordspris. Då på grunder, som
ovan angivits, bolaget icke ägt undandraga
sig dylik förhandling, prövar
arbetsdomstolen alltså rättvist förklara bolaget
skyldigt att, då så från arbetarsidan
påfordras, träda i sådan förhandling rörande
överenskommelse om nytt ackordspris,
som i § 7 punkt 2 omförmäles.”
upptog ackord för noppning och lagning
av tygerna ifråga. I denna
ackordsprislista fanns intagen samma bestämmelse
om att lagning av kamgarnsstyck från
automatiska stolar skulle betalas med
90 %.
Den 18 januari 1933 uppsade bolaget
i skrivelse till avdelningen ackorden för
noppning och lagning av vissa tygsorter
i vad desamma tillverkades på
automatstolar. Avdelningen vägrade att
godkänna de gjorde uppsägningarna och tvisten
hänsköts till huvudorganisationerna. Vid
underhandling mellan dessa vidhöll
arbe-tarparten sin mening, att bolaget icke
ägde rätt att uppsäga ackorden. Bolaget
upphörde emellertid den 7 juni i år att
tillämpa ackorden för de
omtvistade tygsorterna och betalade arbetet med
timlön. Förbundet och avdelningen
stämde då bolaget och Sveriges
Textilindustriförbund till arbetsdomstolen. I
stämningsansökan framhölls, att redan den
gjorda uppsägningen visade, att bolaget
varit medvetet om att ackordet gällt även
de på automatstolar framställda tygerna.
Bestämmelsen om att 90 % av prislistans
priser skulle betalas för dessa tyger var
så formulerad, att ingen tvekan kunde
råda om att den avsåge alla
kamgarnsstyck. Vidare framhölls, att vävning av
melerade kamgarner å dessa stolar
förekommit en längre tid, låt vara i mindre
omfattning än på sista tiden. Åtminstone
vid den senaste ackordsprislistans
tillkomst hade sådana erfarenheter vunnits,
att fabriksledningen bort kräva särskilda
lagningsackord för de omtvistade
varorna, om den ansett sig berättigad därtill.
Emellertid hade då utan något som helst
förbehåll införts samma bestämmelse som
i den tidigare ackordsprislistan. Några
förändringar av den art, som avses i
riksavtalets § 7 mom. 1 b), hade icke
företagits, varför avtalsenliga skäl för
uppsägning av ackorden icke förelågo. Arbetet
utfördes alltjämt som tidigare. Någon
förbättring av varan hade för
noppnin-gens och lagningens vidkommande icke
heller skett. Arbetarparten yrkade, att
arbetsdomstolen måtte ålägga bolaget att
till berörda arbetare utgiva skillnaden
mellan vad de utfått i timlön och vad de
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
