Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEXTILARBETAREN
Fackföreningsinternationalens kongress
i Brüssel.
Fackföreningsinternationalen höll sin
sjätte kongress i Brüssel under tiden 30
juli—3 augusti. Från S ver ge deltogo
följande ombud: Edvard Johansson, Frithiof
Thunborg, C. J. Söder, Oscar Karlén,
Helmer Molander, Charles Lindley, Nils
Linde, Gunnar Andersson, Karl Karlsson
och K. J. Olsson.
Kongressens högtidliga öppnande
skedde i Antwerpen, dit deltagarna
befordrades i bussar från Brüssel, söndagen den
30 juli. Därvid välkomnades de av
stadens borgmästare, den gamle
socialistveteranen Camille Huysmans. Anföranden
höllos bl. a. av
Fackföreningsinternationalens ordförande W. Citrine och Emile
Vandervelde.
Det egentliga kongressarbetet började
på måndagen i Brüssel, varvid
Arbetsby-råns nye direktör Butler höll ett tal, vari
han uttryckte sin glädje över att få bevista
Fackföreningsinternationalens kongress.
I likhet med ordföranden Citrine uttalade
han sin tillfredsställelse över president
Roosevelts i Amerika försök att råda bot
på krisen genom vidtagande av en del
genomgripande åtgärder från samhällets
sida. Det finns kanske, yttrade han,
många här i Europa, som rycka på axlarna åt
det Rooseveltska experimentet. Så
mycket beror emellertid på utgången av detta
experiment, att vi alla borde önska att
Roosevelt skall lyckas. Ett misslyckande
kan kasta oss ut i ett nytt kaos. Det
förefaller som om man i Europa icke riktigt
toder”: ”Som medarbetare i
driftstidningen bör man söka få partilösa och även
socialdemokratiska arbetare”.
När man läst ”Bättre metoder” skulle
man vilja uppmana sillénarna att trycka
den och dela ut den bland Sverges
arbetare, ty något aktstycke som bättre
avslöjar de jesuitiska metoderna får man
leta efter. ”Ändamålet helgar medlen”
borde bli en lämplig broschyrrubrik.
förstår det som händer i Amerika. 1
Genève följa vi dock Roosevelts
experiment med den största spänning och
hoppas livligt att det skall lyckas honom att
bemästra krisen. Vi befinna oss, yttrade
talaren vidare, vid en korsväg. På ena
sidan ha vi den gamla sociala
planhushållningen och å den andra sidan framstår
nödvändigheten av att vidga denna
planhushållning till att omfatta även det
ekonomiska livet.
Kongressen bevistades även av
representanter för vissa icke anslutna länder,
såsom Japan och Indien. Den japanske
representanten Sakamoto framhöll, att de
organiserade arbetarnas antal i Japan
f. n. är litet men att organisationerna
börja få litet bättre vind i seglen. Man
börjar också övervinna den tidigare
splittringen bland arbetarna. Nyligen ha cirka
80 % av de organiserade arbetarna
sam-manslutit sig i en landsorganisation. Den
indiske representanten Shiwa erinrade om
att det var första gången en indisk
arbetare bevistade en sådan kongress. Han
pekade på den stora splittringen bland de
organiserade arbetarna i Indien, vilken
verkade hämmande på allt fackligt arbete,
och nämnde att man nyligen hållit en
kongress i Calcutta, varvid järnvägsmännens
organisation, som är den starkaste i
Indien, jämte bortåt 80,000 andra
organiserade arbetare sammanslutit sig till en
landsorganisation. Han framhöll även,
att Indien lider svårt av depressionen.
Icke minst är detta fallet beträffande
textilindustrin, som har att uthärda en
mördande konkurrens från Japan. På grund
av arbetarnas splittring har man icke
förmått att göra något större motstånd mot
arbetsgivarnas attacker, utan har det i en
del fall lyckats dessa att genomföra
lönereduceringar.
Debatten om verksamhetsberättelsen
kom i stor utsträckning att röra sig om
händelserna i Tyskland. Från en del håll
klandrades Internationalens ledning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
